Integration på svenska

Enligt målen i regeringsprogrammet ska nyanlända få välja på vilket språk de integreras och det ska säkerställas att integration är möjlig på båda nationalspråken. Målet är att 5–10 procent av de nyanlända ska integreras på svenska. Vad innebär det här egentligen för kommunen?  

Kommunens eller sysselsättningsområdets skyldigheter att ordna integrationsfrämjande tjänster regleras i lagen om främjande av integration (681/2023) och myndigheternas skyldigheter att använda svenska och finska regleras bland annat i språklagen (423/2023) och i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023).  

Om en nyanländ person väljer svenska som kontaktspråk, ska en tvåspråkig kommun eller ett tvåspråkigt sysselsättningsområde kommunicera på svenska, informera på svenska och ge beslut och liknande handlingar på svenska. I praktiken alltså ge likvärdig service på svenska och finska. 

Vad innebär det här för språket i integrationsutbildningen?  

Integrationsutbildningen kan ordnas på finska eller svenska. Den kan också omfatta frivilliga studier, vilket gör det möjligt att vid behov studera finska och svenska parallellt. Kommunen ska aktivt informera om möjligheterna att integreras på båda språken.  

Det finns utrymme för tolkning om hur långt rätten att integreras på svenska sträcker sig och hur omfattande kommunens eller sysselsättningsområdets skyldighet att ordna integrationsutbildning på svenska egentligen är.  

På basis av nu gällande integrationslag har den nyanlända ingen subjektiv rätt att välja språket i integrationsutbildningen och kommunen har heller ingen lagstadgad skyldighet att ordna integrationsutbildning på båda språken. Det är nämligen i integrationsplanen som kommunen och den nyanlända tillsammans kommer överens bland annat om studier i finska eller svenska i den omfattning som personens egna mål, kompetens och behov förutsätter.  

I integrationsplanen ska kommunen ta hänsyn till personens önskemål om integrationsspråk. Om kommunen och den nyanlända tillsammans kommit överens om svenskspråkig integrationsutbildning, ska kommunen se till att det finns en sådan att hänvisa invandraren till.  

Även om vår nu gällande lagstiftning inte innehåller en subjektiv rätt att gå integrationsutbildning på svenska, har var och en har förstås rätt att integrera sig och leva i samhället på svenska.  

För att uppnå regeringsprogrammets mål att 5–10 procent ska integreras på svenska är det A och O att det finns ett tillräckligt utbud av svenskspråkig integrationsutbildning. För att främja målet har kommunerna getts möjlighet att ansöka om statsunderstöd för främjande av svenskspråkig integration. Från och med 2027 är finansieringen till kommunerna inkluderad i statsandelarna för kommunens basservice.  

Läs mer:

• Totalreformen av integrationslagstiftningen (KOTO24)
• Kontaktytor i fråga om invandring och integration