Reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024

Kommunerna får nya och efterlängtade verktyg för att öka livskraften och främja sysselsättningen när arbets- och näringstjänsterna överförs till kommunerna i början av 2025.

Statsminister Sanna Marins regering drog vid sin halvtidsöversyn våren 2021 upp riktlinjer för överföringen av arbets- och näringstjänsterna till lokal nivå. Linjedragningen anknyter till regeringsprogrammets sysselsättningsmål och till att stärka kommunernas ansvar när det kommer till att främja sysselsättningen.

Främjandet av livskraft och sysselsättning har en viktig roll i framtidens kommuner efter social- och hälsovårdsreformen.

Vi stöder kommunerna i denna historiska och omfattande reform. På den här sidan sammanställs aktuell information om lägesbilden av reformen och om Kommunförbundets förändringsstöd. Frågor och begäran om service som riktas till Kommunförbundet i ärenden som gäller genomförandet av reformen ska lämnas in via rådgivningsblanketten.

Varför förs arbets- och näringstjänsterna över till kommunerna?

Inom den nuvarande modellen för främjande av sysselsättningen görs mycket gott, men ändå matchas arbete och arbetstagare inte tillräckligt effektivt. Sysselsättningsgraden i Finland når inte upp till den önskade nivån. När kommunerna får ansvar för arbets- och näringstjänsterna främjas efterfrågan på och utbudet av arbete på ett bättre och mångsidigare sätt än för närvarande.

Genom att kombinera kommunernas lokalkännedom med statens gedigna kompetens skapas ett helt nytt ekosystem där man löser problemen inom sysselsättningen genom gemensamma insatser. I det kommunledda ekosystemet för sysselsättning finns dynamiskt samarbete mellan olika aktörer och kommunernas egna tjänster. Aktörer såsom utbildningsorganisationer, privata och tredje sektorn samt välfärdsområdena är med i ekosystemet.

Det kommunala ekosystemets partner skapar lokalt gemensamma mål och förbinder sig till samarbete. Kommunerna känner till de lokala invånarna och förhållandena. Sysselsättningstjänsterna samordnas med kommunernas andra uppgifter och tjänster. För kunden innebär detta en smidig kundresa. Kommunerna har också livskraftsincitament och resultatansvar för att få alla kommuninvånare att arbeta eller bli företagare.

Den kommunbaserade modellen är en fortsättning på de sysselsättningspolitiska kommunförsöken, som använts för att utveckla och identifiera nya modeller för främjande av sysselsättningen.

Kommunförbundet publicerar senare mer detaljerat material om reformen.

Utgångspunkter och färdplan för kommunerna för arbets- och näringsreformen 2024

Dokumentet är indelat i tre delar: den nationella beredningen av reformen, centrala utgångspunkter för ledningen av reformen och en egentlig färdplan med exempel. Bland exemplen finns en checklista som konkretiserar det mål som eftersträvas när

narrow