Kommunförbundet bestört över Purras budgetförslag: utbildning och kultur för medborgarna är inte ”sekundära statliga utgifter”

Finansminister Riikka Purras förslag till statsbudget för 2026, som publicerades på onsdagen, överraskade med sin politiska karaktär, nya nedskärningar i basservicen och det faktum att utbildning och kultur för medborgarna kallades ”sekundära statliga utgifter”.

Enligt Purras förslag ska statsandelarna för kommunal basservice skäras ned igen, den här gången med 150 miljoner euro, vilket innebär en direkt och kännbar nedskärning i kommunernas basservice, såsom grundskolorna och barndagvården. I grundskolan och småbarnspedagogiken finns ingen administrativ byråkrati där man smärtfritt kunde skala av sådana belopp.

– Det är ofattbart att finansministern kallar medborgarnas basservice, utbildning och kultur ”sekundära statliga utgifter”. Det är fråga om varje finländares välfärd och bildning, men också om möjligheterna att skapa tillväxt och livskraft för hela Finland och samhällsekonomin genom att höja utbildningsnivån, säger Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio.

Kommunerna och städerna har redan tidigare under denna regeringsperiod blivit föremål för nedskärningar på över 100 miljoner euro: vid ramförhandlingarna kom parterna överens om en nedskärning av statsandelarna med 75 miljoner euro, index har frysts till ett belopp av 31 miljoner euro och dessutom har kommunerna fråntagits 23 miljoner euro med hänvisning till normavveckling.

En stor nedskärning på cirka 150 miljoner euro i kommunernas och välfärdsområdenas integrationsersättningar seglade också in på Purras sparlista. De kalkylerade ersättningarna ska enligt förslaget slopas helt och hållet, vilket skulle lämna ett stort hål i integrationstjänsterna.

Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina påpekar att det svåra arbetslöshetsläget i kombination med den redan underdimensionerade finansieringen av arbets- och näringstjänsterna redan i sig är en mycket stor bit att svälja för kommunerna.

– Kostnaderna för arbetslösheten håller på att stiga rejält jämfört med de överföringskalkyler som gjordes för AN-reformen vid årsskiftet. Finansieringen borde alltså öka, inte minska, säger Reina.

På Purras nedskärningslista står dessutom Undervisnings- och kulturministeriets statsunderstöd för konst, kultur och idrottsanläggningar samt statsandelarna för fritt bildningsarbete, såsom verksamheten vid medborgarinstitut.

– Statens roll i att trygga basservicen på alla håll i landet håller snabbt på att raseras, säger chefsekonom Minna Punakallio.

Med Purras förslag förblir ekonomisk tillväxt en dröm

Chefsekonom Minna Punakallio bedömer att finansminister Purras förslag i det rådande konjunkturläget inte kommer att vända ekonomin mot tillväxt och inte heller bromsa skuldsättningen inom den offentliga ekonomin.

Helheten optimerar kortsiktiga besparingar i statsfinanserna men försämrar samtidigt förutsättningarna för tillväxt: kompetens, innovationer och främjande av sysselsättningen.

Det kärva läget inom de offentliga finanserna och den obefintliga ekonomiska tillväxten är fakta som måste behandlas vid höstens budgetförhandlingar.

– I stället för nya nedskärningar i statsandelarna bör den ekonomiska krisen tacklas och den ekonomiska tillväxten påskyndas till exempel genom nedskärningar i företagsstöden, återtagning av skattelättnader samt normavveckling för kommunerna, säger Minna Punakallio.

Närmare upplysningar:

Chefsekonom Minna Punakallio, tfn +358 9 771 2095
vice verkställande direktör Timo Reina, tfn +358 9 771 2700