Nätverksprojektet Hållbar kommunekonomi

Kakku ja lusikat

Konkret stöd, kompetens och nya verktyg för bättre hållbarhet i ekonomin

Det har varit särskilt svår att förutse kommunernas ekonomiska utveckling de senaste två åren. Före coronapandemin befann sig den kommunala ekonomin i den största krisen någonsin, i och med att tre av fyra kommuner, sammanlagt 225 av fastlandskommunerna, uppvisade ett negativt resultat år 2019. Coronakrisen såg ut att förvärra kommunernas ekonomiska trångmål ytterligare. Statens satsningar på att bekämpa nedgången genom att öka statsandelarna och kommunernas andel av samfundsskatten stärkte dock den kommunala ekonomin betydligt 2020.

Betydande förändringar kommer att ske i kommunernas verksamhet till följd av social- och hälsovårdsreformen år 2023 och överföringen av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna år 2024. Dessa reformer ändrar grunden för den kommunala ekonomin och ökar trycket på att reformera finansieringssystemen.

Kommunförbundets och FCG:s nätverksprojekt Hållbar Kommunekonomi II erbjuder deltagarkommunerna konkret stöd, kompetens och verktyg för att förbättra ekonomins hållbarhet och att byta ut bästa praxis under förändringsåren 2022–2024.

I projektet utnyttjas lärdomar och erfarenheter från det första nätverksprojektet samt hela Kommunförbundskoncernens kompetens för att lösa utmaningarna inom kommunekonomin och för att främja arbetet med att balansera ekonomin.

Nätverksprojektets viktigaste utgångspunkter

Stora förändringar

Under 2022–2024 då nätverksprojektet genomförs sker två betydande förändringar inom kommunalförvaltningen. Målet är att projektet Hållbar kommunekonomi II ska erbjuda deltagarna goda möjligheter att ansöka om stöd för kommunens egna åtgärder för genomförandet av social- och hälsovårdsreformen och förberedelserna inför överföringen av sysselsättningstjänster.

Lägesbilden för ekonomin och prognostisering

Kommuner som deltar i nätverksprojektet får som stöd för beslutsfattandet en aktuell lägesbild av ekonomin från FCG. Utifrån lägesbilden görs prognoser för kommunens ekonomi med beaktande av både egna åtgärder och planer samt förestående ändringar.

Lägesbildens innehåll:

  • Kommunalekonomiska konsekvenser av social- och hälsovårdsreformen, den ekonomiska utvecklingen på riksnivå och de regionala befolkningsförändringarna
  • Konsekvenser av förändringar i verksamhetsmiljön för kommunernas servicestruktur, driftsekonomi och finansiering
  • Konsekvenser av förändringar i driftsekonomin på investeringar, och investeringarnas effekter på driftsekonomin och balansräkningen
  • Kommunekonomins komponenter: förändringar i inkomstbasen och utgifternas anpassbarhet

Kommunens strategiska ekonomi och metoder för smart balansering

I projektets kommunspecifika del identifieras styrkor och utmaningar som kommunen kan utnyttja när den utarbetar ett åtgärdsprogram för ekonomisk hållbarhet. Programmet stöder kommunens egna strategiska riktlinjer. I projektet presenteras ett urval metoder för att balansera ekonomin och upprätthålla balansen.

  • Inverkan på servicebehovet och övergång från deloptimering till hantering av helheter
  • Fastställande av servicens kvalitet och sättet att tillhandahålla tjänster
  • Klassificering av primärkommunens anpassningsåtgärder
  • Balansräkningen, bl.a. kalkylerade rättelser av bokföringsvärden och identifiering av anläggningstillgångar i balansräkningen som inte omfattas av organiseringsansvaret
  • Investeringar: egen eller extern balansräkning
  • Koncernanalys, bl.a. en koncern som finansierar eller som ska finansieras, och personalstrukturen inom koncernen

Beslutsfattande

Projektet ger stöd och förbättrar det beslutsfattande som krävs för att anpassa kommunens ekonomi genom att granska den på ett mångsidigt sätt och utarbeta material som stöder beslutsfattandet.

Deltagande i nätverksprojektet Hållbar kommunekonomi och prissättning

Deltagandet inbegriper en lägesbildsanalys, stöd för att utarbeta en kommunspecifik utvecklingsplan, uppdatering av hållbarhetskalkylen, uppföljning av planen, två egna årliga utvecklingstillfällen inom organisationen, sex riksomfattande nätverksevenemang för tjänsteinnehavare och förtroendevalda samt kvartalsvisa distansmöten för kontaktpersoner och andra anställda.

Deltagaravgiften utgår från kommunorganisationens storlek:

färre än 10 000 invånare 7 500 euro/år
10 000–30 000 invånare 8 500 euro/år
30 000–50 000 invånare 9 500 euro/år
över 50 000 invånare 10 500 euro/år

Dessutom faktureras de sakkunnigas resekostnader enligt de faktiska kostnaderna.

Ytterligare information om nätverksprojektet:

Jussi Sallinen
ledande konsult
FCG Finnish Consulting Group Ab
tfn 041 730 8108
jussi.sallinen@fcg.fi

Juha Koskinen
sakkunnig
FCG Finnish Consulting Group Ab
tfn 050 407 4855
juha.koskinen@fcg.fi

Sanna Lehtonen
direktör för kommunal ekonomi
Kommunförbundet
tfn 050 757 9090
sanna.lehtonen@kommunforbundet.fi

Projektets webbplats (FCG)

tags