Kommunerna har anpassat sin ekonomi målmedvetet

(Kommunförbundet informerar 12.2.2014) Enligt de preliminära bokslutsuppgifterna för 2013 var kommunernas sammanlagda resultat positivt, cirka 300 miljoner euro på plus. Resultatet förbättrades från föregående år med cirka 600 miljoner euro. Det här beror på att verksamhetskostnadernas tillväxt halverades och att skatteinkomsterna ökade till följd av engångsposter i beskattningen.


I fjol var årsbidraget negativt i sammanlagt 36 kommuner. År 2012 var motsvarande siffra mer än dubbelt så stor. Kommunernas skatteinkomster ökade med 6,8 procent jämfört med föregående år.

– Resultatet är betydande. Det har krävts stor målmedvetenhet av kommunerna, eftersom statsandelarna skars ner med över 800 euro i fjol. Förutom engångsposterna i beskattningen har kommunernas egen stramt hållna ekonomi inverkat på resultatet, säger Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.

En faktor som inverkade på och förbättrade fjolårets resultat var effektiviseringen av kommunernas verksamheter. Enligt KT Kommunarbetsgivarnas utredning stod personalutgiftsbesparingarna för åtminstone 400 miljoner euro. Dessutom förbättrades resultatet till följd av engångsposterna i beskattningen på 400 miljoner euro och höjningarna av inkomst- och fastighetsskattesatserna, som gav cirka 170 miljoner euro.

Faktorer som däremot inverkade negativt på resultatet var statsandelsnedskärningarna samt den ökade efterfrågan på kommunernas uppgifter och tjänster.

En bidragande orsak till kommunernas positiva resultat är bolagiseringen av kommunernas verksamheter. Åtgärden i sig innebär inte mer pengar för kommunerna.

– I fråga om de preliminära bokslutsuppgifterna 2013 bör man beakta att år 2012 var det svagaste året i den kommunala ekonomin sedan år 1997. Att situationen är bättre jämfört med året innan betyder därför inte att de ekonomiska problemen skulle vara ur världen, utan att den kommunala ekonomin temporärt befinner sig på en genomsnittlig, åtstramad nivå, påpekar Mäki-Lohiluoma. 

Kommunernas och samkommunernas lånestock ökar

Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag uppgick till 2,7 miljarder euro, vilket var en ökning på cirka 900 miljoner euro jämfört med året innan. För kommunernas del har den interna finansieringen ändå inte varit tillräcklig, eftersom årsbidraget inte räckt till för att täcka avskrivningarna. Av kommunernas och samkommunernas investeringar finansierades mindre än 60 procent med årsbidraget.

Det sammanlagda årsbidraget räckte till avskrivningarna endast i sju landskap (Åland inte inkluderat). I de övriga elva landskapen räckte årsbidraget inte till för avskrivningarna. Egentliga Tavastland hade det högsta årsbidraget i förhållande till avskrivningarna, 131 procent, medan Päijänne-Tavastland hade det lägsta årsbidraget i förhållande till avskrivningarna, 48 procent.

I samtliga kommunstorleksklasser räckte årsbidraget bättre till än tidigare i förhållande till avskrivningarna. Högst var årsbidraget i förhållande till avskrivningarna i kommuner med 10 000–20 000 invånare (115 procent) och lägst i kommuner med 40 000–100 000 invånare (84 procent).

Kommunernas och samkommunernas sammanlagda lånestock uppgick till uppskattningsvis 15,6 miljarder euro i slutet av 2013. Ökningen jämfört med året innan var cirka 13 procent. Lånestocken varierar stort i de olika landskapen. Lägst var lånestocken per invånare i Norra Karelen, 1 813 euro/invånare, och högst i Mellersta Österbotten, 4 752 euro/invånare. Lånestocken var i genomsnitt 2 553 euro/invånare i fastlandskommunerna.

Lånestocken per invånare var rätt jämn i alla kommunstorleksklasser. Kommuner med 2 000–6 000 invånare hade den lägsta lånestocken, 2 069 euro per invånare. I de två största kommunstorleksklasserna uppgick lånestocken till över 2 700 euro per invånare.

Det värsta är ännu inte över

Trots att situationen har förbättrats sedan fjolåret, finns det fortfarande ett tryck på kommunerna att anpassa sin ekonomi.

– År 2014 förväntas kommunernas inkomstbas växa betydligt långsammare. Bland annat minskar statsandelarna till följd av nedskärningarna med cirka 100 miljoner euro. Skatteinkomstökningen uppskattas bli långsammare än i fjol och avta från 6,8 procent till 2,1 procent i år. Det här leder till ett tryck på att höja kommunalskattesatserna, förutspår Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.

Enligt KT Kommunarbetsgivarnas enkät i december 2013 tänker kommunerna anpassa sina personalutgifter med cirka 600 miljoner euro i år.

Kommunförbundets anpassningsprogram för den kommunala ekonomin som förra veckan godkändes av förbundets styrelse, innehåller förslag om att bredda skatte- och avgiftsunderlaget, utveckla förhållandet mellan kommunerna och staten, revidera statsandelssystemet och stödja investeringar.

– Kommunförbundet uppskattar att kommunernas skatteinkomster kommer att öka mindre än verksamhetsutgifterna år 2014, säger Mäki-Lohiluoma.

Kommunförbundet anser att kommunernas skatteunderlag bör breddas genom en utveckling av fastighetsbeskattningen. Den tidsbegränsat höjda samfundsskatteandelen bör bli bestående och en så stor del som möjligt av skatteavdragen bör finansieras med statliga skattemedel. En del av kapitalskatten bör överföras till kommunerna och dessutom bör en partiell överföring av fordons- och trafikskatterna till kommunerna utredas.

– Det är av avgörande betydelse att kommunerna fortsättningsvis kompenseras fullt ut för förluster i skattegrunderna, liksom under de senaste regeringsperioderna.

Enligt regeringens riktlinjer bör kommunernas uppgifter och skyldigheter minskas så att verksamhetsutgifterna år 2017 minskar med en miljard euro. Beslut om utökade uppgifter och skyldigheter för kommunerna måste omprövas. Kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen bör genomföras så att kommunerna blir hörda och de regionala förhållandena beaktas.

Närmare upplysningar:

Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör, tfn 050 364 78 83 
Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör, tfn 0400 486 043
Ilari Soosalu, direktör för kommunalekonomiska enheten, tfn 050 371 29 99
Reijo Vuorento, biträdande direktör, tfn 050 667 41
Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 51 75
Jari Vaine, sakkunnig, finansiering, tfn 050 562 76 87

 

Mer på webben

Etiketter