Pressmeddelande, 

Kommunförbundets kommunalvalsanalys 2021

Rekordmånga kvinnor och riksdagsledamöter bland de nya fullmäktigeledamöterna

Av de 8 859 invalda fullmäktigeledamöterna i kommunalvalet 2021 var andelen kvinnor och riksdagsledamöter rekordstort. Andelen kvinnor bland kandidaterna var 39,7 procent och kvinnorna utgjorde 40,1 procent av de invalda ledamöterna. Sammanlagt 175 personer som också är riksdagsledamöter blev invalda i fullmäktige.

- Andelen kvinnor är historiskt hög. För första gången är nu andelen invalda kvinnor över 40 procent. Också antalet riksdagsledamöter i fullmäktige ökade med 10 procent jämfört med senaste period, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom. 

Kvinnornas andel av fullmäktigeledamöterna ökade jämfört med kommunalvalet 2017. Då steg andelen kvinnor till 39,0 procent och i 26 kommuner fick fullmäktige kvinnlig majoritet. Denna gång fick 29 kommuner ett fullmäktige med kvinnlig majoritet, och flest kvinnor har nu Esbos fullmäktige (63 %).

Kommunernas mångfald och olika utveckling syns också i kommunalvalsresultaten och i strukturerna för de fullmäktige som inleder sin mandatperiod i augusti.

Medelåldern bland fullmäktigeledamöterna är 50 år

Befolkningens stigande medelålder återspeglas i kommunernas fullmäktige. De invalda ledamöterna är i genomsnitt 50 år. Andelen unga i åldern 18–29 år minskade ytterligare, och är nu 5,6 procent. Av de ledamöter som är under 30 år är något fler män än kvinnor. 

De invalda över 64 år uppgick till 17,7 procent och deras andel ökade med 2,2 procentenheter jämfört med föregående kommunalval. Den äldsta fullmäktigeledamoten är 88 år.

- Medelåldern bland fullmäktigeledamöterna har stigit något jämfört med kommunalvalet 2017. Den större andelen äldre är en naturlig följd av att antalet röstberättigade som är äldre ökar. Det behövs fortfarande fler unga i fullmäktige, säger specialsakkunnig Sirkka-Liisa Piipponen.

Kommunernas olikheter syns i variationerna i fullmäktiges medelålder. De yngsta fullmäktige finns i Merijärvi och Pyhäntä, där medelåldern är 42 år. De äldsta fullmäktigeledamöterna finns i Luhanka, Pertunmaa och Viitasaari. I de kommunerna var fullmäktiges medelålder 59 år. 

Allt fler erfarna politiker bland ledamöterna

Antalet politiskt erfarna bland de invalda fullmäktigeledamöterna är rekordstort. Sammanlagt 4972 ledamöter, dvs. 56,1 procent av kandidaterna, fick förnyat mandat. Andelen omvalda är den samma som i föregående val. 

Andelen omvalda och nya fullmäktigeledamöter varierar stort mellan de enskilda kommunerna. Störst andel omvalda har Kankaanpää (83 %) som vid årsskiftet genomförde en kommunsammanslagning med Honkajoki kommun. Den största fullmäktigeomsättningen har Alavieska, där 81 procent är invalda för första gången. 

Sammanlagt 176 riksdagsledamöter, dvs. 88 procent, var uppställda i kommunalvalet. Av dem valdes 175 in i sin kommuns fullmäktige. Det är en märkbar ökning från förra perioden, då 159 riksdagsledamöter satt i fullmäktige.

- Antalet riksdagsledamöter i fullmäktige har ökat sedan valet 1996, då 116 valdes in. I Helsingfors nya fullmäktige är rentav var fjärde ledamot också riksdagsledamot, säger Pekola-Sjöblom.

Alla de 18 ministrar som kandiderade blev invalda. Antalet invalda Europaparlamentariker ökade sedan senaste val från fyra till fem. 

Kommunerna med enkel majoritet blev färre

i detta val fick Centern enkel majoritet i 50 kommuner och SFP i 12 kommuner. Liksom vid förra valet fick KD majoriteten av fullmäktigeplatserna i en kommun. För Centern sjönk antalet kommuner med enkel majoritet drastiskt (2017: 80 kommuner) och i en kommun tappade SFP sin majoritet av fullmäktigeplatserna.  

Bland partierna har Sannfinländarna och Centern den högsta kommuntäckningen. Båda fick minst en representant i över 90 procent av kommunerna. I närmare 90 procent av kommunerna invaldes ledamöter från SDP och Samlingspartiet. 

Valmansföreningarna stärkte fotfästet något i kommunerna, då de fick ledamöter i 62 kommuner och antalet invalda fullmäktigeledamöter steg med 29 procent och är nu nästan 300. Valmansföreningarna fick enkel majoritet i en kommun. I Pyhäranta har en valmansförening majoritet, i Kolari fördelas över hälften av fullmäktigeplatserna mellan två valmansföreningar och i Pelkosenniemi mellan tre valmansföreningar.

Valtrakasserier lyftes fram

Valdeltagandet under den exceptionella våren blev historiskt lågt, 55,1 procent. Det är 3,8 procentenheter lägre än i förra valet (58,9 procent). Med tanke på coronasäkerheten förlängdes förhandsröstningstiden till två veckor, vilket också ledde till en rekordökning i andelen väljare som förhandsröstade, 33 procent av de röstberättigade.

I totalt 10 kommuner steg valdeltagandet till över 70 procent, och Utsjoki toppar för första gången listan med 81,6 procent.

Coronaläget orsakade folktomma torg och färre traditionella kampanjer och personliga möten mellan väljare och kandidater. Många flyttade sin kampanj och valdebatt till nätet och sociala medier. Under våren diskuterades trakasserier och hot som kandidaterna hade utsatts för. 

- Det finns skäl att ta de utbredda upplevelserna av trakasserier och hot på allvar i kommunerna och partierna. Det här är bra att ta upp som ett tema i utbildningen för de nya förtroendevalda. I alla kommuner gäller det också att utarbeta anvisningar för sådana situationer. Kommunerna uppmanas också att utarbeta etiska anvisningar och spelregler för de förtroendevaldas arbete, säger verkställande direktör Minna Karhunen.

Sammanlagt 8 859 fullmäktigeledamöter i 293 kommuner

  • Kön: Kvinnor 40,1 %
  • Ålder: Medelålder 50,8 år. Personer under 30 5,6 % och över 64 17,7 %
  • Modersmål: Finskspråkiga 92,5 % och svenskspråkiga 6,4 %. Dessutom 15 samiskspråkiga, 8 engelskspråkiga och 18 med ett annat språk som modersmål. Uppgift om modersmål saknas eller är okänd för 55 fullmäktigeledamöter
  • Erfarenhet av fullmäktigearbete: Sittande fullmäktigeledamöter 4972 dvs. 56,1 %.
  • Annan erfarenhet: Riksdagsledamöter 175, Europaparlamentariker 5, ministrar 18.

 

Etiketter