Pressmeddelande, 

För unga i åldern 18–29 är de viktigaste egenskaperna i en bra hemkommun service, boendemiljö och säkerhet

Unga i åldern 18–29 uppskattar i synnerhet god service, bra boendemiljö och säkerhet i sin hemkommun eller stad.

Unga betraktar säkerheten i genomsnitt oftare än andra kommuninvånare som den viktigaste egenskapen i en bra hemkommun. Cirka 36 procent av de unga anser att närhet till naturen är viktigast, medan rentav 46 procent av kommuninvånare i andra åldersklasser anser det vara den viktigaste egenskapen.

- Något generaliserat kan man säga att det för de unga är viktigare med fungerande och lättillgänglig service än tillgång till natur, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

Utifrån utredningens resultat kan man se skillnader mellan män och kvinnor i åldern 18–29 angående det som är viktigast i en hemkommun. Skillnaderna är ställvis betydande.

Unga kvinnor betonar betydligt oftare än män säkerheten och något mera också servicen, närheten till naturen, goda trafikförbindelser samt familj och andra anhöriga.

Unga män däremot betonar klart oftare än kvinnorna en bra boendemiljö, goda utkomstmöjligheter och en bra bostad.

De unga i åldern 18–29 är mer nöjda än missnöjda med servicen i hemkommunen. Mest nöjda var de tillfrågade med biblioteks- och idrottstjänsterna, mödra- och barnrådgivningen samt kulturtjänsterna. De unga var också nöjda med avfallshanteringen och gymnasietjänsterna.

Endat få unga intresserade av kommunalpolitik

Endast 15 procent av de unga var intresserade av kommunalpolitik i den egna kommunen. Män var lite mer intresserade än kvinnor – 18 procent utryckte sitt intresse. I gengäld var endast 13 procent av de unga kvinnorna intresserade av kommunalpolitik i den egna kommunen.

– Även om det i sin helhet inte var mer än cirka 33 procent som uttryckte sitt intresse för kommunalpolitik så är de ungas svaga intresse ett mycket oroväckande fenomen. Enligt undersökningar har intresset rentav minskat under årens lopp och är nu mindre än det varit på 16 år. För de unga kan kommunalpolitiken förbli avlägsen trots att den har mycket konkret betydelse i vardagen, säger Pekola-Sjöblom.

De yngsta åldersgrupperna följer också kommunens verksamhet och beslutsfattande betydligt mindre än de äldre åldersgrupperna. Lokala tidningar, gratistidningar och motsvarande är den vanligaste informationskanalen också för gruppen unga i åldern 18–29 år.

Även om intresset för kommunalpolitik är svagt anser 61 procent av de unga att det viktigaste sättet att påverka i kommunala ärenden är att rösta i kommunalval. Av de tillfrågade uppgav 58 procent att de tänker rösta i kommande kommunalval.

Endast cirka 7 procent var redo att överväga att kandidera i kommunalvalet, men 30 procent kunde tänka sig att åtminstone överväga att ta emot ett kommunalt förtroendeuppdrag.

Uppgifterna framgår av Kommunförbundets invånarundersökning 2020, som förra våren besvarades av över 10 000 finländare. Av de som besvarat enkäten var 1023 personer unga i åldern 18–29 år.

Enkätundersökningen genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. Sammanlagt 43 kommuner runt om i landet medverkade.

Närmare upplysningar:

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, tfn +358 50 337 5634marianne.pekola-sjoblom(at)kommunforbundet.fi

Etiketter