De sex största städernas integrationsansvariga och Kommunförbundet vädjar till regeringen inför budgetmanglingen: Nedskärningar i finansieringen för integration slår direkt mot sysselsättningen

Finansministeriet har föreslagit betydande nedskärningar i kommunernas finansiering för integrationsfrämjande strax inför regeringens budgetmangling. De integrationsansvariga i de sex största städerna i Finland och Kommunförbundet lyfter i sin vädjan fram vad nedskärningarna skulle innebära för kommunerna – och framför allt för de människor som har flyttat till Finland.

I början av år 2025 övergick huvudansvaret för integrationsfrämjande till kommunerna. Precis inför denna övergång minskade staten finansieringen för kommunernas integrationstjänster med 58 miljoner euro – vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av de kalkylerade ersättningarna i sin helhet.

Med den statliga finansieringen för främjande av integration i kommunerna finansieras till exempel språkundervisning, sysselsättningsfrämjande åtgärder och flerspråkiga tjänster. Dessa tjänster stöder internationella kommuninvånare i det tidiga skedet av integrationen – personer som vill studera, få arbete och integreras i samhället.

Merparten av finansieringen till stöd för ukrainska flyktingar i kommunerna

Ungefär två tredjedelar av de kalkylerade ersättningarna enligt lagen om främjande av integration betalas i år för personer som har flytt från Ukraina på grund av Rysslands anfallskrig. De är inte någon marginell grupp, utan den största som har flyttat till Finland under de senaste åren. Merparten av dem är i arbetsför ålder och hoppas kunna få arbete och bygga sin framtid i Finland. Ytterligare nedskärningar i de kalkylerade ersättningarna skulle direkt försämra deras möjligheter att lära sig landets språk, komma in i arbetslivet och etablera sig i samhället.

Samtidigt planerar staten att skära ner i Migrationsverkets mottagningssystem, statsandelarna för den kommunala basservicen samt finansieringen för utbildning – vilket överför ytterligare ansvar på kommunerna. I praktiken innebär detta att kommunernas ansvar och integrationsfrämjande uppgifter ökar, samtidigt som den riktade finansieringen för detta skärs ner.

I den offentliga debatten har integrationstjänsterna påståtts vara ineffektiva och främst riktade till personer som är svåra att integrera. Detta bortser från det faktum att tjänsterna omfattar ett stort antal ukrainska civila som har flytt kriget och som har en vilja och potential att bygga en framtid i Finland, och vars sysselsättning och etablering regeringen tidigare har åtagit sig att stödja. Enligt en utredning som Arbets- och näringsministeriet låtit göra 2022 bidrar integrationstjänsterna till ökad sysselsättning bland invandrade.

Stöd för integrationsfrämjande är inte bara en utgiftspost, utan en investering som återbetalar sig i den offentliga ekonomin genom arbete, företagande och delaktighet. Sysselsättningstillväxten har under detta millennium baserats på invandring.

Om finansieringen skärs ned är det en nedskärning i sysselsättningen. Risken för marginalisering, låga inkomster och arbetslöshet ökar – och kostnaderna för samhället mångdubblas.

Närmare upplysningar:

Mari Taverne, servicechef, p. 040 8012686, Tammerfors stad,
Glenn Gassen, direktör för migrationsärenden, p. 09 310 29151, Helsingfors stad
Suvi Lindén, chef för migrant- och integrationstjänster, p. 040 356 2613, Vanda stad
Sanna Lindholm, tf direktör för invandrartjänsterna, P. 043 825 1878, Esbo stad
Tiina Rahimi Ahmadi, kundrelationschef, p. 0447936464, Åbo stad
Arto Willman, migrationsdirektör, p. 044 703 9020, Uleåborgs stad 
Mikko Härkönen, livskraftsdirektör, p. 044 986 5114, Kommunförbundet