Utredning: Upp till var tionde yrkesstuderande behöver starkare stöd än det nuvarande – Kommunförbundet föreslår en modell för rehabiliterande undervisning

Enligt en utredning av Kommunförbundet skulle upp till var tionde ung studerande inom yrkesutbildningen behöva mer omfattande stöd än vad som ges idag för att klara av läroplikten. En del unga hamnar i en situation där de inte klarar av att delta i utbildningen, men inte heller i rätt tid får de rehabiliteringstjänster eller det stöd från välfärdsområdena som de behöver. 

Kommunförbundet föreslår en modell för rehabiliterande undervisning som en del av yrkesutbildningen. Syftet är att stödja unga vars funktionsförmåga tillfälligt inte räcker till för examensinriktade studier.

Utvidgningen av läroplikten har synliggjort en grupp studerande, vars behov de nuvarande stödformerna inte tillgodoser tillräckligt väl. Kommunförbundets färska utredning lyfter fram behovet inom yrkesutbildningen av att utveckla en modell för rehabiliterande undervisning för sådana unga vars funktionsförmåga tillfälligt har försämrats på grund av exempelvis utmaningar med psykisk hälsa, svårigheter med hanteringen av vardagen eller utmattning. 

Det handlar inte om någon liten särgrupp. Enligt utredningen bedömer yrkesutbildningsanordnarna att upp till cirka 10 procent av de läropliktiga studerandena inom yrkesutbildningen behöver starkare stöd under sina studier än vad de ges för närvarande. I praktiken är det fråga om tusentals unga runt om i landet. Nästan 90 procent av dem som besvarade enkäten ansåg det vara åtminstone ganska viktigt att utveckla en rehabiliterande undervisning.

Enligt Kommunförbundet handlar det om en fråga som är viktig både ur mänsklig och samhällelig synvinkel.

– Finland har inte råd att låta en enda ung person falla mellan stolarna när det gäller utbildning och service. Det handlar inte bara om utbildning, utan om de ungas välbefinnande, framtiden och hela samhällets förmåga att hålla alla med, säger Susanna Huovinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

De ungas funktionsförmåga kan tillfälligt ha försämrats till exempel på grund av psykiska utmaningar, svårigheter att hantera vardagen eller utmattning.

– Läropliktsreformen är viktig, men lagen i sig räcker inte för att lösa de ungas utmaningar när det gäller psykisk hälsa och funktionsförmåga. Läropliktslagen får inte en studerande att komma till skolan om utmaningar med den psykiska hälsan förhindrar det. Vi behöver mer flexibla lösningar för unga vars funktionsförmåga tillfälligt har försämrats, säger Susanna Huovinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

Enligt utredningen är problemet inte bara bristen på enskilda tjänster, utan samordningen av dem. De unga stöds redan i dag på många sätt, men stödet bygger ofta på lokala lösningar och enskilda aktörer. Detta leder till att stödet till de unga som är i mest utsatt ställning inte genomförs tillräckligt systematiskt eller jämlikt.

Utredningen lyfter också fram brister i samarbetet mellan välfärdsområdena och utbildningsanordnarna i situationer där den unga samtidigt behöver stöd både inom undervisningen och för rehabilitering. Det stöd den unga behöver kan fördröjas om tjänsterna inom utbildningen, elevhälsan och välfärdsområdena inte utgör en fungerande helhet.

Som lösning föreslår Kommunförbundet en modell för rehabiliterande undervisning där pedagogiskt stöd, rehabilitering och ett coachande arbetssätt förenas till en mer sammanhängande helhet än i dag. Syftet är inte att skapa en ny, separat utbildningsform, utan att bygga upp en mer fungerande samarbetsmodell mellan yrkesutbildningsanordnare, välfärdsområden och verkstadsverksamhet för unga.

– Vi behöver strukturer som bättre identifierar de ungas olika situationer och förhindrar att någon faller mellan stolarna, säger doktoranden Anna-Kaisa Peruskivi, som genomfört utredningen.

I utredningen granskades också olika verksamhetsmodeller som utvecklats runt om i landet, där element som ingår i rehabiliterande undervisning redan förverkligas inom de befintliga strukturerna. Även dagens goda verksamhetsmodeller är mycket varierande och förverkligas i olika typer av verksamhetsmiljöer i samband med HUX-utbildningen eller den yrkesinriktade grundexamensutbildningen.

– Det nuvarande systemet är uppbyggt för en situation där studerandenas stödbehov var annorlunda. I nuläget är det absolut inte bara en fråga för utbildningen, och ansvaret för studerandenas studieförmåga får inte läggas enbart på utbildningsanordnarna. Utredningen visar att det redan finns fungerande metoder på olika håll i landet, men det behövs tydligare strukturer och nationellt samarbete för att stödja dem, säger Ilkka Eronen, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Enligt utredningen kan stöd i rätt tid förebygga avbrott i studierna och behov av mer krävande tjänster senare. Kommunförbundet föreslår att modellen för rehabiliterande undervisning tydligare än i dag erkänns som en del av utbildningssystemet och att utvecklingen av den beaktas i lösningarna under nästa regeringsperiod.

Kommunförbundets rekommendationer för utveckling av rehabiliterande undervisning

1. Den rehabiliterande undervisningen identifieras och definieras 
   
   • Rehabiliterande undervisning fastställs som en del av utbildningssystemet 
   • Dess förhållande till andra former av stöd förtydligas 
2. Det multiprofessionella samarbetet stärks 
   
   • Modellen med arbetspar anvisas resurser 
   • Aktörernas roller och ansvar definieras 
3. Smågruppsstudier och individuella studier möjliggörs 
   
   • Flexibla studievägar stöds 
   • Studierna anpassas efter funktionsförmågan 
4. Inlärningsmiljöer utvecklas 
   
   • Lugna och trygga lokaler skapas 
   • Även verkstadsmiljöer utnyttjas
5. Stöd vid övergångsskeden 
   
   • Etappvisa och stödda övergångar skapas 
   • Kontinuiteten i stödet vid övergångar säkerställs 
6. Finansieringen ses över 
   
   • Långsiktig och flexibel finansiering möjliggörs 
   • Ansvarsfördelningen mellan olika aktörer förtydligas även när det gäller finansiering
7. En effektbedömning utvecklas 
   
   • Faktorer som främjar studieframsteg identifieras 
   • Både kvantitativa och kvalitativa uppgifter används vid effektbedömningen

Vad är rehabiliterande undervisning?

Rehabiliterande undervisning innebär inte en ny, separat utbildningsform, utan en modell där pedagogiskt stöd, rehabilitering och ett coachande arbetssätt förenas till en mer sammanhängande helhet inom yrkesutbildningen. 

Syftet är att bygga upp ett mer fungerande samarbete mellan yrkesutbildningsanordnarna, välfärdsområdena och verkstadsverksamheten för unga. 

Närmare upplysningar

Ilkka Eronen
specialsakkunnig, Kommunförbundet
+358 45 138 7389, [email protected] 

Susanna Huovinen
vice verkställande direktör, Kommunförbundet
+358 50 432 0731, [email protected] 

Anna-Kaisa Peruskivi
doktorand
+358 40 258 6396, [email protected]

Publiceringsevenemang

Publicering av utredningen om rehabiliterande undervisning inom yrkesutbildningen
1.6.2026 kl. 9.00–11.30
Följ på distans: Kuntouttava opetus ammatillisessa koulutuksessa -selvityksen julkaisutilaisuus 1.6.2026 - Studiolinjat.live

Resumé: Utredning om rehabiliterande undervisning inom yrkesutbildningen