Tre av tio kommunala beslutsfattare har upplevt trakasserier och hot

Enligt Kommunförbundets beslutsfattarundersökning har 30 procent av kommunernas förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare blivit utsatta för trakasserier eller hot under den innevarande fullmäktigeperioden. Enkäten besvarades av 1 750 personer från över 90 procent av kommunerna på fastlandet.

– Resultaten visar på ett kargt sätt att trakasserier fortfarande är vardag för många kommunala beslutsfattare. Trakasserierna riktas särskilt mot dem som är verksamma i synlig ställning i det kommunala beslutsfattandet, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

Trakasseriernas utbredning har legat på ungefär samma nivå under de senaste åren. År 2020 upplevde 31 procent av respondenterna trakasserier och år 2015 cirka 29 procent.

Sett till partibakgrund upplever företrädarna för de gröna (40 %) samt valmansföreningarna och småpartierna (37 %) mest trakasserier. Kristdemokrater (10 %) och företrädare för SFP (24 %) rapporterade minst trakasserier.

Ledande tjänsteinnehavare och erfarna förtroendevalda är särskilt utsatta

Ledande tjänsteinnehavare rapporterar oftare trakasserier (32 %) än förtroendevalda (29 %). Antalet förtroendeuppdrag påverkar också: av dem som samtidigt sköter fem uppdrag hade rentav 36 procent upplevt trakasserier.

– Med ökat ansvar och synlighet ökar också risken för att bli utsatt för osakligt bemötande. Detta drabbar dem som är beredda att satsa helhjärtat på det kommunala beslutsfattandet, konstaterar Pekola-Sjöblom.

Av de synliga uppdragen har 38 procent av dem som hör till kommunstyrelsens presidium och 37 procent i fullmäktiges presidium stött på trakasserier.

Kvinnor upplever trakasserier oftare än män

Undersökningen visar en tydlig skillnad mellan könen: kvinnor rapporterar betydligt oftare trakasserier än män. Skillnaden mellan könen märks särskilt bland Vänsterförbundets, Samlingspartiets och Centerns företrädare.

– I kommunfullmäktige och nämnderna finns ett stort antal kvinnor som utför ett viktigt arbete. Antalet kvinnliga ledamöter är nu faktiskt historiskt högt. Det är viktigt att se till att de trakasserier som kvinnor upplever börjar minska och därigenom säkerställa kvinnors intresse för kommunala förtroendeuppdrag även i fortsättningen, säger Pekola-Sjöblom.

Osaklig respons i medierna den vanligaste formen av trakasserier

De vanligaste formerna av trakasserier är osaklig respons i medierna (57 %), verbalt hot eller aggressivt uppträdande ansikte mot ansikte (43 %) samt riktade trakasserier (35 %). Hoten i sociala medier har minskat något sedan 2020.

Riktade trakasserier ingick för första gången i undersökningen men framträdde genast som ett betydande fenomen. Trakasserierna kunde också vara påtryckningar, spridande av lögner, mobbning och falska angivelser.

Motstånd mot beslutsfattande den vanligaste orsaken till trakasserier

Upp till 60 procent av respondenterna ansåg att orsaken till trakasserierna var att man motsatte sig beslut. En tredjedel nämnde personliga skäl eller människorelationer medan var tionde inte kunde ange någon orsak.

I de öppna svaren beskrev de kommunala beslutsfattarna bakgrunden till trakasserierna på ett mångsidigare sätt. Som orsaker nämndes bland annat trakasserarens personliga problem eller hälsoproblem, kommuninvånarnas olika uppfattningar om beslut, desinformation, mobbning och avund. I vissa fall var trakasserierna baserade på kön, ålder, politisk bakgrund eller värderingar. Motivet kunde vara näringslivets missnöje, maktspel, fientlighet mot till exempel miljövärden samt enskilda fall där motivet var rasism eller avsikt att stämpla beslutsfattaren som en fiktiv fiende.

– Kommunalpolitiken är full av svåra beslut, men diskussionen bör hålla sig till sak och inte gå till personligheter. Beslutsfattarna förtjänar arbetsro i sitt uppdrag för kommuninvånarna, betonar Pekola-Sjöblom. 

- Det är viktigt att komma ihåg att trakasserier och hot också är ett hot mot kommundemokratin. 

Finland i nordisk jämförelse

I en nordisk jämförelse är de trakasserier som kommunala beslutsfattare i Finland upplever på samma nivå som i Sverige (cirka 29 %), men mindre än i Norge (40 %) och Danmark (50 %). Liksom i Finland upplever kvinnor, unga och beslutsfattare med utländsk bakgrund oftare trakasserier än andra i de övriga nordiska länderna. 

–Trakasserier och hot mot förtroendevalda är en fråga som oroar och kontinuerligt följs upp i alla nordiska länder, konstaterar Pekola-Sjöblom.

En positiv utveckling: förbättrat beslutsklimat

Även om trakasserier och hot överskuggar vardagen för vissa beslutsfattare, lyfter beslutsfattarundersökningen 2024 också fram ljusglimtar. Enligt de kommunala beslutsfattarna har beslutskulturen och diskussionsklimatet förbättrats jämfört med tidigare år. Beslutsfattarna ser interaktionens kvalitet och samarbetets betydelse för kommunens verksamhetsförutsättningar.

– Det finns tydliga positiva utvecklingstrender i kommunernas beslutskultur. Detta ger också en god grund för att ingripa i trakasserier och hot – en trygg och konstruktiv atmosfär ligger i allas intresse, säger Pekola-Sjöblom.

Kommunförbundet erbjuder nya fullmäktigeledamöter stöd i att bygga upp en god beslutskultur och ett gott klimat.

Beslutsfattarundersökningen 2024 i ett nötskal

Antal enkätdeltagare: 1 705 förtroendevalda och tjänsteinnehavare
Omfattning: över 90 % av kommunerna på fastlandet
Målgrupp: fullmäktigeledamöter och ledande tjänsteinnehavare i kommunerna
Undersökningen möjliggör jämförelse enligt parti, kommun och beslutsfattargrupp www.kuntaliitto.fi/beslutsfattaundersokning2024