Invandringens fördelar små för regionstädernas befolkningsutveckling: attraktionskraften behöver stärkas

Befolkningsutvecklingen i regionstäderna gagnas av invandring, men en betydande del av inflyttningsöverskottet från utlandet förloras vid fortsatt migration inom landet. Detta framgår av en utredning beställd av Kommunförbundet, som granskade invandringen till regionstäder och den interna migrationen bland personer med främmande språk som modersmål under åren 2010–2024. 

Invandringen gagnar de regionstäder mest som redan tidigare har haft ett betydande antal invånare med främmande språk som modersmål eller som ligger i närheten av stora städer. Det största inflyttningsöverskottet finns i västra och södra Finlands regionstäder samt i kommuner med förläggningar. Å andra sidan är invandringens inverkan på befolkningsutvecklingen liten i kommuner med förläggningar, eftersom andelen personer som flyttar inom landet är mycket hög.  

I utredningen ingick 57 regionstäder. Med regionstäder avses städer som utgör centrum eller centrumpar för sina ekonomiska regioner, men som inte är landskapscentrum. Regionstäderna bildar grunden för kommunstrukturen. 

Personer med främmande språk som modersmål mer benägna att flytta från regionstäderna än de som talar inhemska språk

Omkring hälften av regionstäderna förlorar minst en tredjedel av sitt inflyttningsöverskott från utlandet till följd av intern migration, särskilt på grund av den migration som riktas mot huvudstadsregionen bland personer med främmande språk som modersmål. I regionstäderna har dessa invånare ungefär sex gånger större benägenhet att flytta till huvudstadsregionen än personer som hör till de inhemska språkgrupperna. Benägenheten att flytta från regionstäderna är upp till 74 % högre bland personer med främmande språk som modersmål än i de inhemska språkgrupperna, även när effekten av åldersstrukturen har räknats bort.

Mer än hälften av all intern migration bland personer med främmande språk som modersmål riktar sig till huvudstadsregionen. I gengäld flyttar endast 7 % av dem som talar ett främmande språk som modersmål till någon regionstad. Detta vittnar om den låga attraktionskraften hos regionstäderna bland de invånare i Finland som talar ett främmande språk som modersmål. I alla åldersgrupper är regionstäderna mindre lockande för personer med främmande språk som modersmål.

-Även om invandringen bidrar till befolkningsutvecklingen i regionstäderna blir fördelarna små på sikt på grund av regionstädernas svaga attraktions- och kvarhållningskraft inom landet, säger Maija Niskavirta, projektchef vid Kommunförbundet.

Sysselsättningsmöjligheterna gör städerna attraktiva

Regionstäder lockar särskilt arbetstagare inom så kallat utförande arbete. Däremot är det få experter som flyttar till regionstäderna, och nästan hälften av dem flyttar senare bort. Under åren 2010–2023 var de viktigaste sektorerna bland arbetstagare som flyttat från utlandet jordbruk, process- och transportverksamhet, service och försäljning samt byggnadsarbete. 

-Städernas attraktionskraft beror till stor del på deras sysselsättningsmöjligheter, vilket är särskilt tydligt när det gäller personer med främmande språk som modersmål, säger Niskavirta.

Vid en granskning av den interna migrationen bland invånare med främmande språk som modersmål fick Lojo och Pemar, som ligger i närheten av stora städer, ett betydande inflyttningsöverskott. Ikalis, Loimaa, Pargas och Nystad fick också ett inflyttningsöverskott till följd av den interna migrationen.

Läs rapporten här (på finska)