Kommundirektörernas arbetstrivsel på toppnivå, men beslutsklimatet i kommunerna oroar

Kommundirektörernas arbetstillfredsställelse har nått en rekordhög nivå. Samtidigt anser fler kommundirektörer än tidigare att beslutsklimatet i kommunen har försämrats under den pågående fullmäktigeperioden. Uppgifterna framgår av en enkät om kommundirektörernas arbete, som utförts av Kommunförbundet och Finlands Kommundirektörer rf.

Enkäten besvarades av 185 kommun- och stadsdirektörer från olika delar av landet. Svarsprocenten var 61.

Totalt 84 procent av direktörerna uppger sig var nöjda med sitt nuvarande arbete. Det är den högsta andelen sedan 2018, då den första enkäten i serien utfördes. De tillfrågade ser också positivt på sin arbetsförmåga: 83 procent uppger att den är god.

– Resultaten visar att kommundirektörerna upplever sitt arbete som meningsfullt och lämpligt med tanke på deras kompetens. Samtidigt syns arbetets krav på många sätt i vardagen, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef på Kommunförbundet.

Totalt 91 procent av kommundirektörerna är entusiastiska över sitt arbete och nästan alla (97 %) anser att deras kompetens motsvarar arbetets krav. Däremot anser endast 61 procent att arbetets krav och arbetsbördan motsvarar den ersättning de får.

Stress och ogjort arbete är en belastning

Nästan en fjärdedel av de tillfrågade säger sig uppleva stress i ganska eller mycket hög grad. Andelen har ökat en aning från 2024, men är fortfarande betydligt lägre än under pandemiåret 2020. 

Enligt kommundirektörerna ökar arbetsbelastningen särskilt på grund av det allt hårdare politiska klimatet, utmaningarna i kommunekonomin och den stora arbetsmängden i förhållande till de tillgängliga resurserna. Även osakligt bemötande, rollkonflikter och påtryckningar från allmänheten framträder mer i svaren än tidigare.

Hela 80 procent av kommundirektörerna säger att de känner press på grund av ogjort arbete. Kvinnorna upplever press lite oftare än männen, men det är värt att notera att männen känner sig stressade i högre grad än 2024, medan stressen minskat en aning för kvinnornas del. 

Sämre beslutsklimat

Kommundirektörerna ger beslutsklimatet i kommunen betydligt sämre betyg än tidigare. Mer än en tredjedel (37 %) bedömer att beslutsklimatet blivit sämre under den pågående fullmäktigeperioden, medan motsvarande andel år 2024 var bara 29 procent.

Samtidigt har färre upplevt misstroende från förtroendevalda. Endast var femte kommundirektör uppger sig ha mött något slag av misstroende under den pågående fullmäktigeperioden.

Ett försämrat beslutsklimat och misstroende syns i högre grad än tidigare framför allt i svaren från manliga kommundirektörer. Bland de kvinnliga kommundirektörerna har upplevelsen av framför allt misstroende minskat betydligt.

Faktorer som påverkar hur beslutsfattandet och ledarskapet fungerar är enligt kommundirektörerna särskilt nivån på förtroendet, samarbetsrelationerna och hur tydlig rollfördelningen är mellan den politiska och den professionella ledningen.

Det viktigaste stödet kommer från kommunstyrelsens ordförande, familjen och ledningsgruppen

Kommundirektörerna känner att de får stöd från många olika håll. Mest stöd får kommundirektörerna av kolleger, medlemmar i ledningsgruppen, familjen och personalen.

Det viktigaste stödet kommer dock från kommundirektörens chef, dvs. kommunstyrelsens ordförande samt familjen och ledningsgruppen. Hela 90 procent av de tillfrågade anser att stöd från chefen är mycket viktigt.

Färre trakasserier

Andelen kommundirektörer som utsatts för trakasserier eller hot i arbetet under den pågående mandatperioden har sjunkit till 37 procent, vilket är det lägsta resultatet i enkätens historia. 

Bland de kvinnliga direktörerna har en betydligt mindre andel utsatts för trakasserier än år 2024, medan andelen ökat något bland männen.

Den vanligaste formen av trakasserier är osakliga kommentarer i medierna. Även riktade trakasserier och verbala hot eller aggressivt uppträdande ansikte mot ansikte är vanliga former av trakasserier enligt kommundirektörerna.

Den vanligaste orsaken till trakasserier bedöms vara protest mot beslut. En klar majoritet av kommundirektörerna har en helt klar uppfattning om vem som ligger bakom trakasserierna. 

Den ekonomiska utvecklingen oroar, AI ses som en möjlighet

Bland de fenomen som påverkar kommundirektörernas arbete ser de tillfrågade mest negativt på Finlands ekonomiska utveckling, lagstiftningen och statens styrning samt det osäkra världspolitiska läget.

Mest positivt påverkas kommundirektörernas arbete av digitaliseringen och AI, utvecklingen av det lokala näringslivet och ett fungerande debatt- och beslutsklimat.

Mer information:

Forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634

Kommunförbundets och Kommundirektörerna i Finland rf:s enkät om kommundirektörernas arbete 2026 genomfördes 21.5–5.8.2026. Målgruppen för enkäten var alla kommundirektörer i Finland (N=302). Borgmästarstäderna omfattades inte av enkäten. Enkäten besvarades av 185 kommundirektörer och svarsprocenten var 61,3 procent.