Fem lösningar för att utveckla yrkesutbildningen

Kommunförbundet, AMKE, EOL, SAJO och Sivista som representerar anordnare av yrkesutbildning presenterar i sina gemensamma mål inför riksdagsvalet fem lösningar för att utveckla yrkesutbildningen under nästa regeringsperiod.

• Fullständiga studieveckor för läropliktiga i olika lärmiljöer inom yrkesutbildningen.
• Stärka ungas studieförmåga och förtydliga ansvarsfördelningen mellan utbildning och social- och hälsovårdstjänster. 
• Skapa tydligare vägar från yrkesutbildning till högskoleutbildning. 
• Säkerställa vuxnas möjlighet att byta bransch och kontinuerligt uppdatera sin kompetens. 
• Säkerställa tillgången till yrkesutbildning, ett mångsidigt nätverk av anordnare och en långsiktig finansiering.

Yrkesutbildning är mycket mer än utbildning på andra stadiet för unga. Den spelar en avgörande roll när det gäller att höja kompetensnivån i Finland, förnya arbetslivet och stärka regionernas livskraft. Besluten som nästa regering fattar har stor betydelse för hela samhället.

Yrkesutbildningen måste samtidigt kunna stödja de läropliktiga, snabbt svara på arbetslivets ökande kompetensbehov och trygga utbildningens tillgänglighet i hela landet. Det finns cirka 340 000 studerande inom yrkesutbildningen. Av dessa är två tredjedelar över 20 år. Yrkesutbildningen är därför på samma gång en del av utbildningssystemet för unga, det kontinuerliga lärandet för vuxna och tryggandet av livskraftiga regioner och en kompetent arbetskraft. 

”Den nuvarande finansieringsnivån måste bibehållas om de uppgifter och skyldigheter som åläggs yrkesutbildningen kvarstår oförändrade. Om utbildningsanordnarna får nya uppgifter måste kostnaderna för dessa ersättas till fullo”, kräver organisationerna.

Fullständiga studieveckor för läropliktiga 

Organisationerna betonar att de läropliktiga ska ha fullständiga studieveckor som består av undervisning och handledd verksamhet i olika lärmiljöer. Utvecklingen av den grundläggande utbildningen måste fortsätta så att unga som kommer till yrkesutbildningen har de grundläggande färdigheter och den studieberedskap som behövs i studierna. 

Yrkesutbildningen bär ett allt större ansvar för de ungas välbefinnande

Utvidgningen av läroplikten har lett till att allt fler unga som inte har förmågan att klara av studierna har kommit till yrkesutbildningen. Utbildningssystemet kan inte på egen hand tillgodose behovet för dessa studerande.

År 2024 fick 12 procent av de studerande inom den examensinriktade yrkesutbildningen specialstöd. 

För att stärka studieförmågan föreslår organisationerna flexibla modeller för mångprofessionellt samarbete där man utnyttjar tjänsterna och kompetensen inom yrkesutbildningen, ungdomsverkstäderna och välfärdsområdena. Samtidigt ska de olika aktörernas ansvar och finansiering förtydligas så att brister i social- och hälsovårdstjänsterna inte täcks upp med yrkesutbildningens finansiering. 

Höjning av utbildningsnivån kräver utveckling av vägarna till högskoleutbildning 

Fler som avlagt yrkesexamen måste ges möjlighet att fortsätta till högre utbildning antingen direkt eller senare från arbetslivet. Utbildningsnivån i Finland kan inte höjas utan yrkesutbildning.

Organisationerna anser att det behövs tydliga och enhetliga nationella strukturer för ledstudier inom yrkesutbildningen och den högre utbildningen. Studiehandledningen bör också bilda en sammanhängande helhet från den grundläggande utbildningen till den högre utbildningen. Samtidigt ska möjligheten för dem som avlagt en yrkesinriktad grundexamen att höja sin kompetens- och utbildningsnivå genom yrkes- och specialyrkesexamina erkännas i högre grad än idag.

Förändringen i arbetslivet ökar utbildningsbehovet för vuxna

Yrkesutbildningen är ett av de viktigaste verktygen för att möta förändringarna i arbetslivet och behovet av kompetent arbetskraft. Nästa regering måste säkerställa möjligheterna att byta bransch och uppdatera kompetensen under hela arbetslivet.

Organisationerna föreslår en vision för kontinuerligt lärande i Finland som sträcker sig över regeringsperioderna mot 2030-talet. Samtidigt måste man säkerställa att vuxna har möjlighet att avlägga yrkesinriktade examensdelar, kompetenshelheter eller examina när det finns behov av det. 

Befolkningsförändringen utmanar hela utbildningssystemet

De minskande unga åldersklasserna förändrar förutsättningarna för att ordna utbildning i hela Finland. Samtidigt ökar kompetensbehovet i arbetslivet. Organisationerna kräver att tillgången och tillgängligheten till utbildning på andra stadiet ska tryggas i hela landet, med beaktande av försörjningsberedskapen och den nationella säkerheten. 

Nätverket av yrkesutbildningsanordnare måste kunna utvecklas utifrån behoven i regionernas arbets- och näringsliv samt befolkningsutvecklingen. Samtidigt måste hindren för samarbete mellan olika utbildningsformer och utbildningsnivåer undanröjas.

Närmare upplysningar och intervjuer:
Ammattiosaamisen kehittämisyhdistys AMKE ry, Veli-Matti Lamppu, tfn 050 344 2554, [email protected]
Elinkeinoelämän Oppilaitokset EOL ry, Soile Koriseva, tfn 044 509 7590, [email protected] 
Finlands Kommunförbund rf, Ilkka Eronen, tfn 045 138 7389, [email protected] 
Ledare för Yrkesutbildningen i Finland SAJO rf, Pekka Tauriainen, tfn 050 312 4514, [email protected] 
Bildningsbranschen rf, Heikki Kuutti Uusitalo, tfn 050 302 8246, [email protected]