Enhetsskolorna blir fler och skolorna större

 I år börjar cirka 49 000 barn i första klass i grundskolor av olika storlek och på olika avstånd. Enligt en översikt som Kommunförbundet sammanställt utifrån Statistikcentralens skolstatistik har antalet kommunala grundskolor minskat med 471 under åren 2015-2025, men trots många förändringar har kommunerna fortfarande ett omfattande nätverk av närskolor. Samtidigt har det blivit vanligare med enhetsskolor, och skolornas genomsnittliga storlek har ökat. Varje kommun på fastlandet har fortfarande minst en grundskola.

”Många skolbänkar har blivit tomma på kort tid, då årskullen har krympt till mindre än 50 000 elever”, konstaterar Mari Sjöström, specialsakkunnig vid Kommunförbundet. 

En viktig uppgift för kommunerna är att trygga en tillgänglig grundläggande utbildning, dvs. att sörja för en tillräcklig skoltäthet. Kommunerna ska se till att alla läropliktiga har en tillgänglig närskola. I regel ordnar kommunerna grundläggande utbildning för sina invånare i egna skolor.   

"I den offentliga debatten fokuserar man ofta på antalet skolor och deras storlek. Statistiken visar ändå också på ett annat fenomen: kommunerna har sett över nätverket av skolor så att en högklassig närskola kan tryggas också för de minskande årskullarna”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Minskande årskullar påverkar antalet skolor

Många skolbänkar har blivit tomma på kort tid. I våras gick omkring 64 000 nior ut grundskolan. Nästa vecka börjar uppskattningsvis knappt 50 000 elever i första klass. Den årskull som börjar skolan är mindre än den föregående, och denna utveckling kommer att fortsätta under flera år. 

Under de kommande åren kommer befolkningsstrukturen och särskilt den kraftiga nedgången i nativiteten att påverka kommunernas sätt att sörja för tillgången och tillgängligheten till utbildningstjänster. 

Skolans läge och undervisningens kvalitet samt jämlikhet och likabehandling i utbildningen intresserar kommuninvånarna oberoende av om de bor i en stad eller på landsbygden. Kommunerna har mycket olika utgångslägen i ordnandet av grundläggande utbildning. Olika förhållanden, antalet elever och var invånarna bor påverkar placeringen av skolor. 

Varje kommun på fastlandet har fortfarande minst en grundskola. År 2025 drev omkring hälften av kommunerna (144) en till tre grundskolor med sammanlagt cirka 48 000 elever. Helsingfors har nästan samma antal elever och 100 grundskolor som drivs av staden. Jämförelsen visar hur olika kommunernas arbete med att bevara närskolorna är och hur viktigt det är med lokalkännedom. 

Många olika faktorer kan bidra till att skoltätheten behöver ses över. Det kan vara fråga om till exempel förändringar i elevantalet, undervisningens kvalitet, skolresor, fastigheternas skick, ekonomi och planläggning. I kommunerna uppstår situationer då det behövs fler elevplatser och nya skolor öppnas. När antalet barn minskar kan man däremot behöva slå ihop eller lägga ner skolor. Medan man i en kommun bygger en ny skola för barnen i ett växande bostadsområde, funderar man i en annan kommun på hur och var man kan erbjuda kvalitativ undervisning för de minskande årskullarna. Under de senaste åren har man också varit särskilt uppmärksam på skolornas skick. Investeringar i hälsosamma och trygga lokaler förbättrar inlärningsmiljön. Därför ser skollösningarna väldigt olika ut på olika håll i Finland.  Genom god planering och faktabaserat beslutsfattande strävar man efter ett optimalt nätverk av skolor, bland annat med tanke på tillgänglighet och undervisningens kvalitet. 

Färre och större skolor

Under åren 2015–2025 har antalet grundskolor minskat med 471. I takt med att skolorna blivit färre har deras genomsnittliga storlek ökat. 

Sedan 2022 har elevantalet klart minskat på riksnivå, och utvecklingen kommer att förstärkas under de kommande åren. Förändringen drabbar inte kommunerna jämnt. Det är troligt att skolorna blir färre, även om det också kommer att öppnas nya skolor varje år.   

Källa: Statistikcentralen, utbildningsanordnare och läroanstalter 

Fler enhetsskolor än tidigare

En av de mest synliga förändringarna under de senaste åren är att enhetsskolor blivit vanligare.

Lagstiftningens styrande effekt och betydelsen av lokala beslut kan på många sätt skönjas i kommunernas skollösningar. I årskurs 1–6 är undervisningen huvudsakligen klassundervisning och i årskurs 7–9 ämnesundervisning. När en elev fyllt 13 år får också skolresorna i praktiken ta längre tid. Helheten kan också påverkas av om det finns andra grundskolor i kommunen än kommunala och om dessa skolor på avtalsbasis ingår i kommunens nätverk av närskolor. 

Allt fler grundskolor är enhetsskolor (årskurs 1–9). Under åren 2015–2025 har antalet enhetsskolor ökat med rentav över hundra. Antalet separata 1–6-skolor och 7–9-skolor har däremot minskat (-581). Det kan betyda att det i vissa kommuner eller regioner rentav har skett en minskning av antalet elever som byter skola när de börjar i årskurs 7. 

"Enhetsskolor är inte bara en administrativ lösning. För många elever innebär det en möjlighet att gå hela grundskolan i samma välbekanta miljö. Samtidigt underlättar enhetsskolor ordnandet av undervisning, utbudet kan bli mer mångsidigt och det kan överlag bli möjligt att samla tjänster under samma tak. För kommunen ger enhetsskolor möjlighet att använda personal och lokaler på ett flexiblare sätt för elevernas bästa”, säger Sjöström.

Många kommuner har under de senaste åren satsat på bildningscampus, där man utöver småbarnspedagogik och utbildningstjänster erbjuder kommuninvånarna fritidstjänster såsom biblioteksservice och ungdomsverksamhet. Gemensamma lokaler främjar samarbete över förvaltningsgränserna. När lokalerna är mångfunktionella kan de också användas effektivare. Skolorna har blivit viktiga mötesplatser för eleverna och andra kommuninvånare.   

Förutom att enhetsskolorna blivit fler kan man av statistiken också utläsa att kommunerna satsar på tillgänglig undervisning för de lägre årskurserna. De yngre grundskoleeleverna har ofta kortare skolväg än de som går i årskurs 7–9. Det finns fortfarande ett stort antal separata 1–6-skolor, men separata 7–9-skolor finns det färre av. Den främsta orsaken är sannolikt strukturen på och tillgången till undervisningspersonal, snarare än möjligheten att tidsmässigt förlänga skolresorna. Med större elevantal är det lättare att organisera ämnesundervisningen och få ner kostnaderna.   

Källa: Statistikcentralen, utbildningsanordnare och läroanstalter

År 2025 hade kommuner med en enda grundskola (72) i regel en enhetsskola. Det här visar hur viktig närservice det är fråga om. Det är dock inte det enda alternativet. Till exempel har 16 kommuner ingen grundskola med undervisning för årskurserna 7–9. Dessa kommuner samarbetar över kommungränserna så att eleverna övergår till en enhetsskola eller 7–9-skola som drivs av en annan kommun. Det här samarbetet är väl etablerat bland annat i kommuner där undervisning ska erbjudas på både finska och svenska. Möjligheterna för kommunerna att ordna grundläggande utbildning i samarbete försvagar inte utan tryggar elevernas möjligheter till högklassig undervisning i kommunal regi. Närskoleprincipen ska iakttas också i situationer där kommunerna samarbetar kring den grundläggande utbildningen.

Stor variation i skolornas storlek – storleken korrelerar inte med inlärningsresultaten

Även om antalet grundskolor har minskat och det genomsnittliga elevantalet i skolorna har ökat, finns det fortfarande variationer i grundskolornas storlek. 

Skolans storlek korrelerar inte med kvaliteten på undervisningen och utgör ingen garanti för goda inlärningsresultat. Det är dock uppenbart att kostnaden per elev vanligtvis är hög i mindre skolor. 

År 2025 fanns det 268 kommunala grundskolor med färre än 50 elever och drygt 300 skolor med över 500 elever. De flesta grundskolor har mellan 100 och 299 elever (651). Under de senaste tio åren har antalet stora skolor med över 500 elever ökat klart, men det finns fortfarande små skolor särskilt i glesbygdsområden eller på grund av undervisningsspråket. Få skolor har färre än 20 elever, men så var det också för 10 år sedan. 

Källa: Statistikcentralen, utbildningsanordnare och läroanstalter

När kvaliteten på små och stora skolor diskuteras kan diskussionen om skoltätheten hamna på ett sidospår. Skolornas storlek varierar på olika håll i Finland. Kommunens närskolor kan vara av olika storlek. Det väsentliga är att se till att målet för den grundläggande utbildningen nås i varje skola. 

Tabell: Grundskolor med fler än 1 000 eller färre än 50 elever, per landskap

Hur utvecklas kommunernas nätverk av skolor? 

Nätverket av närskolor som drivs av kommunerna är fortfarande mångsidigt och täckande. Bra service stärker kommunidentiteten. De många förändringarna i nätverket visar att kommunerna har reagerat på den rådande utvecklingen utifrån lokalkännedom och fakta. Statistiken visar dock inte hur betydande processer det är fråga om för de kommunala tjänsteinnehavarna och beslutsfattarna, processer där också kommuninvånarna är delaktiga. 

”Det har fattats svåra beslut, men förtroendet för kommunerna som utbildningsanordnare finns kvar”, säger Sjöström.

Befolkningsförändringen återspeglas oundvikligen i behovet av kommunala tjänster och utvecklingen av dem. Även i fortsättningen kommer kommunerna att behöva visa prov på sin förmåga att lösa frågor kring tillgången till och kvaliteten på tjänsterna när resurserna är begränsade och eleverna har många olika behov. 

Endast en bråkdel av kommunerna kan räkna med en ökning av antalet barn till följd av intern och extern migration. Det behövs god framförhållning och långsiktigt beslutsfattande då antalet grundskoleelever kan vara rentav 90 000 färre i början av 2030-talet.

Sannolikt kommer det att ske förändringar i nätverket av närskolor i kommuner i flera storleksklasser. När antalet elever minskar, men skolbyggnaderna och personalen fortfarande behövs, ökar kostnaderna per elev. Förutsättningarna för ett mångsidigt utbildningsutbud försvåras. Därför måste kommunerna regelbundet se över hur många skolor som ska bevaras och fundera på fungerande lösningar för att barnens rätt till utbildning ska förverkligas. 

Mellankommunalt samarbete ger nu och i framtiden kommunerna möjlighet till gemensam utveckling. Den bärande tanken i Kommunförbundets projekt Nätverksbaserade grundskolor var att det i en föränderlig verksamhetsmiljö behövs nya samarbetsbaserade lösningar som stöd för den kommunala grundläggande utbildningen samt en flexibel lagstiftning. Om man till exempel ser över nätverket av skolor regionalt över kommungränserna, kan det ge nya framtidsutsikter för tillgången och tillgängligheten till tjänsterna. Undervisnings- och kulturministeriet har i år beviljat 36 kommunala samarbetsprojekt 5,7 miljoner euro i syfte att stödja mellankommunalt samarbete, särskilt i avfolkningskommuner som har en problematisk befolkningsutveckling. Kommunförbundet stöder kommunernas projektarbete som samarbetspartner till Undervisnings- och kulturministeriet. 

”Framtidens utmaningar kan inte lösas genom att likrikta skolor och undervisning, utan genom att möjliggöra bra och flexibla verksamhetsmodeller för mångsidiga undervisningsarrangemang. Vi behöver experimentell och kreativ utveckling. Genom fjärruppkoppling kan undervisningen i närskolorna kompletteras och berikas. Nya innovationer behöver inte betyda att man ger upp sådant som fungerar bra, påpekar Sjöström.