Kollegiala nätverk mycket viktiga inom gymnasieutbildningen

Det finns sammanlagt 270 utbildningsanordnare som ordnar gymnasieutbildning år 2026 De flesta av dessa är kommunala aktörer, dvs. kommuner eller samkommuner Av samtliga gymnasiestuderande studerar 88 procent vid en läroanstalt som drivs av en kommunal utbildningsanordnare. Under läsåret 2025–2026 ordnades gymnasieutbildning vid 376 läroanstalter och antalet ökar till 377 hösten 2026.

Även om över 80 procent av alla gymnasiestuderande studerar i stadsliknande kommuner, ordnas gymnasieutbildning i väldigt olika miljöer lokalt i olika delar av landet. Skillnaderna mellan utbildningsanordnarna illustreras av att både Savukoski kommun med färre än 1 000 invånare och Helsingfors stad med nästan 700 000 invånare anordnar gymnasieutbildning. Skillnaderna i omständigheterna för organiserandet syns också i till exempel befolkningstätheten: Savukoski har 0,15 invånare per kvadratkilometer, medan motsvarande siffra i Helsingfors är 3 236,05 invånare per kvadratkilometer.

Fördelningen av examensinriktade gymnasiestuderande enligt utbildningsanordnarens typ och den kommungrupp som läroanstalten hör till 20.9.2025.

Anordnare av gymnasieutbildning driver vanligtvis endast en läroanstalt som erbjuder gymnasieutbildning. Så mycket som 85 procent av alla anordnare driver endast ett gymnasium. Därtill har nästan hälften av alla de anordnare av gymnasieutbildning som driver två gymnasier ett svensk- och ett finskspråkigt gymnasium. Till skillnad från exempelvis den grundläggande utbildningen finns det således färre jämförbara läroanstalter inom gymnasieutbildningen när det gäller samma utbildningsanordnare.

Gymnasieutbildningen har traditionellt haft många kollegiala nätverk, både mellan anordnare av gymnasieutbildning och i synnerhet mellan gymnasier. Det har funnits och finns fortfarande ett behov av dem. Vikten av samarbetet framgår av den nyaste bedömningen (på finska) från Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU), i vilken tre fjärdedelar av alla gymnasier berättar att de regelbundet samarbetar med andra gymnasier. Den resterande fjärdedelen av gymnasierna anger att samarbetet är mer sporadiskt. 

Riitta-Mari Punkki-Heikkinen är ordförande för Kommunförbundets nätverk för gymnasierektorer och Tapio Erma är ordförande för Kommunförbundets Gymnasieforum 2024–2026.

Nätverken för gymnasieutbildningen är mycket mångsidiga. Många områden och regioner har en lång tradition av nätverk mellan gymnasierna. Det regionala samarbetet har utnyttjats bland annat inom utbildning av personalen och i läroplansarbetet. I många gymnasienätverk handlar det också om ett gemensamt undervisningsutbud. Goda exempel på detta är till exempel de tre regionala gymnasienätverken för den svenskspråkiga gymnasieutbildningen. 

Utöver nätverken som baserar sig på geografi finns det många nätverk för likartade läroanstalter inom gymnasieutbildningen. Samarbetet mellan exempelvis musikgymnasier eller idrottsgymnasier är redan väletablerat. Den särskilda uppgift som undervisnings- och kulturministeriet beviljat har också skapat en naturlig nätverksgrund, som har fått stöd av de riksomfattande utvecklingsuppgifter som varit i bruk ända sedan 2018. På motsvarande sätt har IB-gymnasierna stöd av den internationella organisationen IBO (International Baccalaureate Organization). 

Nätverk för gymnasier och anordnare av gymnasieutbildning

Små gymnasier har haft etablerat samarbete sedan början av 1990-talet. På motsvarande sätt samlas ledningen för stora gymnasier numera två gånger per år till gemensamma seminarier. Samarbetet mellan de allra största anordnarna av gymnasieutbildning har också etablerats på 2010-talet. Utöver de permanenta gymnasienätverken finns det också nätverk som är mer tillfälliga. Det gemensamma kvalitetsprojektet för regionstäderna är ett exempel på ett sådant ad hoc-nätverksprojekt för likartade anordnare av gymnasieutbildning, i detta fall regionstäder. 

I texten ovan har det framgått att det finns många olika typer av nätverk inom gymnasieutbildningen. Föreningen Pro Lukio ry grundades 2012 och strävar efter att förena personer och organisationer som arbetar med gymnasieutbildning. Eftersom kommunerna – antingen enskilt eller tillsammans – är centrala aktörer inom gymnasieutbildningen, har även Kommunförbundet en betydande roll inom gymnasieutbildningen. Kommunerna är de huvudsakliga anordnarna och finansiärerna av gymnasieutbildningen. Genom att främja kommunernas, städernas och samkommunernas intressen inom gymnasieutbildningen stöder Kommunförbundet samtidigt alla anordnare och gymnasieutbildningen som helhet. 

Kommunförbundet har också egna gymnasienätverk

Förutom att Kommunförbundet deltar i många gymnasienätverk har förbundet också egna tidsbegränsade gymnasienätverk som är öppna för inbjudna. Rektorerna i nätverket för gymnasierektorer kommer från olika delar av landet, för närvarande från Kimitoön till Kittilä och från Vasa till Kuusamo. Gymnasierektorerna som bjudits in till nätverket på viss tid representerar båda språkgrupperna och olika typer av gymnasier – det minsta har färre än 50 studerande och det största fler än 1 400.

Undervisningsminister Anders Adlercreutz besökte Kommunförbundets gymnasienätverk tillsammans med sin specialmedarbetare Anita Westerholm 17.6.2026. 

Kommunförbundets andra gymnasienätverk är nätverket för anordnare av gymnasieutbildning, Gymnasieforum. I det deltar kommuner och samkommuner som anordnar gymnasieutbildning från alla landskap på fastlandet. Eftersom det finns ett ansenligt antal såväl gymnasier som anordnare av gymnasieutbildning bjuds man in som medlem till bägge nätverk för cirka två år i taget. För att nätverksmötena ska förbli interaktiva och främja diskussion har antalet medlemmar per mandatperiod begränsats till cirka 25. I många regioner har man en etablerad praxis där man i sina egna nätverk diskuterar de teman som tidigare behandlats i Kommunförbundets nätverk. 

Aktuell information och kollegiala diskussioner

Kommunförbundets egna gymnasienätverk är mycket viktiga för Kommunförbundet, eftersom olika perspektiv från fältet och olika kommuners synvinklar lyfts fram under mötena. Under mötena diskuteras aktuella utbildningspolitiska frågor utifrån expertanföranden, i synnerhet med gymnasieutbildningen som utgångspunkt, men ofta med hela utbildningssystemet i åtanke. Nätverken behandlar olika undersökningar och utredningar som gäller gymnasieutbildningen vid sina möten. Till exempel är presentationer om NCU:s utvärderingar av gymnasieutbildningen ett vanligt inslag på nätverksmötena.

Figur 4: Doktorsavhandlingar som behandlats i Kommunförbundets nätverk för gymnasier under mandatperioden 6/2024–6/2026.

Kommunförbundets möten för gymnasienätverken är viktiga arenor för kollegial diskussion. De är också ett sätt att göra forskning om gymnasieutbildningen tillgänglig för gymnasierna. Det är beskrivande att man under nätverkets nuvarande mandatperiod på två år har behandlat tolv färska doktorsavhandlingar under nätverksmötena. I nätverket möts gymnasieutbildningens praxis och forskningen om den.