Kommunikationsenkät: Kommunerna är tvungna att fylla det nyhetstomrum som de lokala medierna lämnar efter sig
Sammanlagt 73 procent av de kommuner och städer som svarade på Kommunförbundets kommunikationsenkät bedömer att förändringarna inom de lokala och regionala medierna har påverkat den egna kommunens kommunikation. När de lokala och regionala medierna förändras ökar trycket på utöka kommunernas egen kommunikation. De som besvarade enkäten uppger att förändringarna framför allt leder till att kommunens egen kommunikation i sociala medier och på webben ökar samt att det finns ett behov av att producera mer eget innehåll.
– Lokaltidningarna och regiontidningarna har traditionellt fungerat som ”kommuninvånarnas ögon och öron” genom att bevaka vad fullmäktige, nämnder och tjänsteinnehavare gör. När redaktioner har slagits samman, antalet journalister har minskat och de geografiska områden som redaktionerna bevakar har blivit större, har redaktionernas möjligheter att bevaka beslutsfattandet i enskilda kommuner försämrats, säger Hanna Kaukopuro-Klemetti, kommunikationschef vid Kommunförbundet.
– Resultatet är oroväckande i synnerhet med tanke på att kommunerna samtidigt måste anpassa sin egen verksamhet och kommunikationsresurserna varierar mycket i kommuner av olika storlek. I ungefär en tredjedel av kommunerna finns ingen som arbetar med kommunikation på heltid.
När både lokaljournalistiken och kommunernas kommunikation samtidigt utsätts för resurspress kan kommuninvånarna drabbas av ett dubbelt informationsunderskott: de får inte tillräcklig information från kommunen om frågor som rör kommunens verksamhet samtidigt som antalet artiklar om lokala frågor minskar.
– Kommunerna bör bedöma kommunikationsresurserna i förhållande till de lagstadgade uppgifterna, kommunens storlek, servicestrukturen och störningssituationer. Kommunikation ska inte enbart ses som pressmeddelanden samt uppdatering av webbplatser eller sociala medier, utan som en del av ledningen, påpekar Kaukopuro-Klemetti.
AI-verktyg är redan vardag i kommunernas kommunikation
Användningen av AI-baserade verktyg i kommunernas kommunikation har ökat avsevärt. Av de kommuner som svarade på kommunikationsenkäten utnyttjar 70 procent artificiell intelligens i sin kommunikation. AI används vanligen för att kläcka idéer, bearbeta texter, söka information och producera innehåll för sociala medier.
En fjärdedel av de kommuner som besvarade enkäten har tillgång till agenter eller andra AI-verktyg som är skräddarsydda för kommunikationens eller hela organisationens behov.
– Användningen av AI-verktyg som stöd för kommunikationen har ökat snabbt i kommunerna. Däremot är gemensamma AI-baserade verktyg, som byggs upp utifrån organisationens behov, ännu inte särskilt vanliga, säger Tony Hagerlund, utvecklingschef inom kommunikation vid Kommunförbundet.
Det har blivit vanligare med anvisningar om användningen av artificiell intelligens – 53 procent av de kommuner som besvarade enkäten har skriftliga riktlinjer eller anvisningar om användningen av AI.
Sociala medier fortfarande en viktig kommunikationskanal
Facebook behåller sin ställning som den mest använda sociala mediekanalen i de finländska kommunerna: alla kommuner som svarade på enkäten (100 %) finns på Facebook. Instagram används av 99 procent och YouTube av 93 procent av kommunerna. Användningen av LinkedIn (82 %) har ökat avsevärt under de senaste åren, medan användningen av X (tidigare Twitter) har minskat från 57 procent till 12 procent sedan 2020. Tiktok används av drygt en tredjedel, 36 procent, av kommunerna.
Sociala medier används särskilt inom ungdomsverksamheten, biblioteken, skolorna och kulturtjänsterna – i nästan alla kommuner. Också inom närings- och turisttjänsternas samt centralförvaltningens kommunikation har sociala medier blivit en etablerad del av verksamheten.
Färre kommuner förnyar sina webbtjänster
I kommunerna pågår färre projekt med att förnya webbtjänsterna än tidigare. En fjärdedel av kommunerna har antingen inlett eller står i beråd att inleda en förnyelse av sina offentliga webbtjänster. För sex år sedan pågick arbete med att förnya webbtjänsterna i över hälften av kommunerna.
– Övergången till system med öppen källkod har minskat behovet av att genomföra stora förnyelser av webbtjänsterna, eftersom tjänsterna kan utvecklas stegvis. Också beaktandet av tillgängligheten ställde krav på utveckling av webbtjänsterna i början av decenniet, säger Hagerlund.
Största delen, 78 procent, av de kommuner som besvarade enkäten uppger att deras webbtjänster fungerar felfritt på mobila enheter.
Av kommunerna uppger 70 procent att tillgänglighetsdirektivets krav uppfylls i fråga om tekniskt genomförande och 64 procent i fråga om användargränssnitt. Kommunerna bedömer också att tillgängligheten har förbättrats när det gäller webbtjänsternas innehåll.
Kommunikationsenkäten genomfördes i oktober–november 2026. Enkäten besvarades av sammanlagt 218 kommuner, dvs. 71 procent av kommunerna i Finland.
Närmare upplysningar
Tony Hagerlund, utvecklingschef inom kommunikation, Kommunförbundet tfn 050 526 2158, [email protected]
Hanna Kaukopuro-Klemetti, kommunikationschef, Kommunförbundet tfn 050 597 4918, [email protected]
Uutta Kuntaliitolta
Borde vi sluta tala om kriskommuner?
Nätverk på svenska
Kommunförbundet erbjuder en mängd olika nätverk för samarbete och utvecklingsarbete inom många olika områden. Bekanta dig med de nätverk som är tvåspråkiga eller där arbetsspråket är svenska.
Kaffe med Uffe
En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.
Läs mera: Kaffe med Uffe
Digifika - nätverk för digitalisering
Kommunförbundet arrangerar korta sessioner med presentationer och diskussioner om digitalisering på svenska i nätverket för Digifika.