Kuntajohtajat arvioivat kuntien uudistamisen ratkaisuvaihtoehtoja: yhteistyölle vihreää valoa

Kommundirektörerna i Finland förhåller sig positiva till mer samarbete, men inte till kommunsammanslagningar. Det framgår av Kommunförbundets enkät som besvarades av 185 kommundirektörer från olika håll i Finland.

Riksdagspartierna håller på att bilda en gemensam syn på framtiden för kommun- och servicestrukturen i en parlamentarisk arbetsgrupp. Tre alternativ har nu lagts fram: mer samarbete mellan kommunerna, differentiering av kommunernas uppgifter och kommunsammanslagningar. Kommunförbundet frågade kommundirektörerna vad de anser om dessa alternativ.

Hela 81 procent av dem som svarade förhöll sig positiva till mer samarbete mellan kommunerna. Endast tre procent var negativt inställda till ett ökat samarbete.

– Resultatet är väntat, eftersom kommunerna och städerna redan i flera år har utvidgat samarbetet kring tillhandahållandet av tjänster. I många kommuner är samarbete ofta nödvändigt för att säkerställa tillgången till och kvaliteten på tjänsterna, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen anser det vara nödvändigt att utöka samarbetet i framtiden, men det räcker inte allena för att möta kommunernas utmaningar som är en följd av bland annat den låga nativiteten, befolkningens stigande ålder och urbaniseringen.

– Tyvärr är kommunernas anpassningsbehov så stora att det inte längre räcker med att bara intensifiera samarbetet, utan det behövs också andra nationella lösningar, säger Karhunen.

Olika uppgifter för olika kommuner delar kommundirektörernas åsikter

I den offentliga debatten har det diskuterats om olika kommuner och städer kan ha olika uppgifter. Enligt förslagen skulle när-, hembygds- eller identitetskommuner överlåta en del av sina uppgifter till en större kommun, men förbli självständiga.

Kommundirektörerna ser väldigt olika på en differentiering av kommunernas uppgifter: 36 procent förhåller sig positiva och 37 procent negativa.

I dagens läge har alla kommuner samma uppgifter och verksamheten styrs av samma kommunallag. Kommunerna och städerna är dock inte likadana. Till exempel har Lestijärvi 700 invånare och Helsingfors 700 000. Dessutom tillhandahåller Helsingfors själv social- och hälsovård och räddningstjänster och fungerar som ett eget sysselsättningsområde, trots att dessa uppgifter i andra kommuner har överförts till välfärds- och sysselsättningsområden.

– Kommunförbundet har utrett möjligheterna att differentiera kommunernas uppgifter och skapa ett kommunsystem på två eller till och med tre nivåer. En sådan reform skulle kräva många lagändringar och ett enormt administrativt arbete. Förslaget att överge modellen med enhetskommuner delar förståeligt nog kommundirektörernas åsikter, påpekar Minna Karhunen.

Stödet för kommunsammanslagningar störst i stora städer

Nästan hälften av kommundirektörerna är negativa till kommunsammanslagningar och en fjärdedel är positiva. Totalt 26 procent av direktörerna förhåller sig positiva till sammanslagningar.

I nästan alla landskap är inställningen till sammanslagningar mer negativ än positiv.

En aning positivare är inställningen till sammanslagningar i Nyland, Päijänne-Tavastland och Södra Karelen. Stadsdirektörerna i stora städer understöder sammanslagningar i högre grad än andra kommundirektörer.

– Kommunsammanslagningar oroar kommundirektörerna, eftersom man som bekant förhåller sig känslomässigt till sin egen kommun och sammanslagningar befaras innebära nedskärningar i närservicen, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

De demografiska förändringarna tvingar fram lösningar

De demografiska förändringarna, dvs. den sjunkande nativiteten, befolkningens stigande ålder, den koncentrerade invandringen och urbaniseringen, försvårar på ett aldrig tidigare skådat sätt kommunernas möjligheter att tillhandahålla tjänster.

Till följd av dessa förändringar kommer många kommuner att ha stora svårigheter att tillhandahålla tjänster i framtiden. Skillnaderna blir allt större, och framför allt ökar gapet mellan kommunernas skattesatser.

Den parlamentariska arbetsgrupp som behandlar kommunernas framtid tar som bäst ställning till de olika framtidslösningarna för kommunerna.

– Alla tre alternativ innehåller inte bara hotbilder utan också fördelar. Det är viktigt att man förutom att intensifiera samarbetet också noga överväger alla alternativ och fattar beslut redan under nästa regeringsperiod, säger Karhunen.

Mer information:

Minna Karhunen, verkställande direktör, tfn 050 380 5907

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef tfn 050 337 5634