Rapport: Allt färre kommuner betalar kommuntillägg till hemvårdsstödet

En färsk rapport från Kommunförbundet visar att användningen av kommuntillägg till hemvårdsstödet har minskat i kommunerna under de senaste tio åren. År 2026 betalades kommuntillägg av ungefär en fjärdedel av de kommuner som besvarade Kommunförbundets enkät. Samtidigt varierar kommunernas lösningar för ordnande av småbarnspedagogik och vård av barn avsevärt på olika håll i Finland. Det beror bland annat på att servicebehovet och befolkningsutvecklingen skiljer sig åt mellan kommunerna.

Kommunförbundet kartlade våren 2026 de stödformer och tjänster som kommunerna använder inom småbarnspedagogiken. I utredningen granskades kommuntilläggen till stödet för hemvård av barn och stödet för privat vård av barn samt servicesedlar inom småbarnspedagogiken.

Kommuntillägget till hemvårdsstödet är ett tillägg som kommunerna frivilligt kan betala utöver det lagstadgade hemvårdsstödet. Stödet kan betalas till familjer som sköter barn som är under 3 år hemma och inte använder kommunal småbarnspedagogik.

Av de kommuner som besvarade enkäten betalade 53 kommuner, dvs. 24 procent, kommuntillägg till hemvårdsstödet år 2026. År 2014 betalade 85 kommuner kommuntillägg.

– Kommuntillägg till hemvårdsstödet används fortfarande i många kommuner, men i ett längre tidsperspektiv har användningen minskat. Samtidigt har kommunernas verksamhetsmiljö förändrats avsevärt, säger Jarkko Lahtinen, utvecklingschef för småbarnspedagogiken vid Kommunförbundet.

Användningen av privatvårdsstöd har minskat kraftigt

Enligt utredningen har antalet barn som omfattas av stödet för privat vård minskat avsevärt under de senaste tio åren. År 2016 omfattades nästan 16 000 barn av privatvårdsstödet, men i slutet av 2025 var motsvarande antal 5 800 barn i de kommuner som besvarade enkäten.

Kommuntillägg till stödet för privat vård betalades 2026 i ungefär en tredjedel av de kommuner som besvarade enkäten.

– Att allt färre kommuner betalar kommuntillägg till hemvårdsstödet och att användningen av privatvårdsstödet har minskat visar att kommunernas lösningar för ordnande av småbarnspedagogik och vård av barn förändras med tiden. Kommunerna söker sådana sätt att ordna tjänster för familjerna som passar deras egna förhållanden, säger Lahtinen.

Befolkningsförändringen syns i småbarnspedagogiken

I Finland föds allt färre barn, men utvecklingen är inte likadan i hela landet. Det syns också i tjänsterna inom småbarnspedagogiken.

– Framtiden för småbarnspedagogiken formas framför allt av befolkningsutvecklingen. En del kommuner växer fortfarande, men i många kommuner minskar antalet barn snabbt. Detta återspeglas också i kommunernas lösningar för tillhandahållandet av tjänster. I en kommun funderar man på om de nya daghemsplatserna kommer att räcka till, i en annan funderar man på hur man ska trygga tjänster av hög kvalitet för allt mindre åldersklasser, säger Lahtinen.

Att kommunerna väljer olika lösningar visar enligt Lahtinen framför allt att kommunerna har olika utgångspunkter.

– Skillnaderna mellan kommunerna ökar. I växande regioner ökar servicebehovet, men i många regioner förbereder man sig på allt mindre åldersklasser. I framtiden behövs tillräcklig flexibilitet för att kommunerna ska kunna tillhandahålla tjänsterna på ett sätt som passar deras egna förhållanden.

Målet är tjänster av hög kvalitet för alla barn

Småbarnspedagogik kan ordnas i kommunens egen regi, med hjälp av privata serviceproducenter eller som en kombination av dessa. Utredningen visar att servicesedlar används i 81 kommuner, dvs. 37 procent av de kommuner som besvarade enkäten.

– Kommunernas lösningar varierar avsevärt. I vissa kommuner används kommuntillägg, i vissa används servicesedlar och i vissa produceras tjänsterna nästan helt i kommunens egen regi. Lösningarna återspeglar de olika behov och verksamhetsmiljöer som finns i kommunerna, säger Lahtinen.

Högklassig småbarnspedagogik stöder barnens välbefinnande

Enligt Lahtinen fokuserar diskussionen ofta på enskilda stödformer, trots att det viktigaste är barnens och familjernas perspektiv.

– Småbarnspedagogiken har stor betydelse för barnens välbefinnande, lärande och språkutveckling. Därför är det viktigt att tjänsterna håller hög kvalitet och är tillgängliga i hela Finland. Kommunerna kan ha olika lösningar, men målet ska vara detsamma: varje barn ska ha möjlighet att få en bra start på sitt lärande och sin utveckling.

Rapporten innehåller också kommunspecifika uppgifter

I samband med rapporten publiceras kommunspecifika uppgifter om kommuntilläggen till stödet för hemvård och stödet för privat vård samt användningen av servicesedlar.

– Det förs mycket diskussion om kommunernas lösningar, men de uppgifter som gör det möjligt att jämföra dessa har varit utspridda. De kommunspecifika uppgifterna i rapporten ger kommunerna och beslutsfattarna möjlighet att titta närmare på sin egen praxis i förhållande till andra kommuner, säger Lahtinen.

Kommunförbundet genomförde enkäten i april–maj 2026. Enkäten besvarades av 219 kommuner, dvs. 75 procent av kommunerna på fastlandet.

De viktigaste observationerna

• Kommuntillägg till hemvårdsstödet betalades år 2026 av 53 kommuner, dvs. 24 procent av de kommuner som besvarade enkäten. År 2014 var motsvarande antal 85 kommuner.
• Kommuntillägg till privatvårdsstödet betalades av 67 kommuner, dvs. 31 procent av kommunerna.
• Servicesedlar inom småbarnspedagogiken användes av 81 kommuner, dvs. 37 procent av de kommuner som besvarade enkäten.
• Under tio år har antalet barn som omfattas av privatvårdsstödet minskat från nästan 16 000 till cirka 5 800 barn.
• Rapporten innehåller kommunspecifika uppgifterna, som du kan bekanta dig med här (länk).