Ramförhandlingarna i ett nötskal

Kehysriihi

Juha Sipiläs regering enades vid ramförhandlingarna den 11 april 2018 om planen för de offentliga finanserna 2019-2022. Det här var i praktiken de sista ramförhandlingarna under Sipiläs regeringsperiod, men vid budgetmanglingen i augusti kommer man ännu att förhandla om budgetpropositionen för 2019.

Till följd av besluten kommer utgifterna inom statens budgetekonomi att uppgå till 55,1 mrd euro år 2019. Trots att de beräknade inkomsterna för år 2019 har ökat till följd av att konjunkturutvecklingen varit bättre än vad som tidigare prognostiserats, underskrider de ändå de budgeterade utgifterna och stannar på 53,8 mrd euro. Det betyder att statens skuldsättning ytterligare ökar med 1,3 mrd euro nästa år. Med tanke på rådande konjunkturläge kan skuldsättningstakten anses relativ hög. I slutet av perioden ökar statens skuldsättning också till följd av försvarsmaktens upphandlingar.

Regeringen fattade inga nya beslut om anpassningsåtgärder för den offentliga ekonomin. Däremot betonade den att anpassningsåtgärderna i regeringsprogrammet för den offentliga ekonomin når målet på 4 miljarder euro. Enbart genom regeringens åtgärder kommer den totala summan inte att nås, eftersom kommunekonomin inte kommer att nå de mål som ställts för den. Kommunerna har emellertid anpassat sin ekonomi under regeringsperioden på andra sätt och regeringen anser därför att besparingarna uppnår den nivå som eftersträvats.

Enligt förhandsuppskattningarna har regeringen inte haft något stort spelrum för att öka utgifterna. I ramförhandlingarna gick man ändå in för att öka till exempel sysselsättningsanslagen, utbildningsanslagen, dagpenningens minimibelopp, garantipensionen, satsningar på beredningen av landskaps- och vårdreformen samt att fördubbla finansieringen för pilotprojekten med valfrihet till sammanlagt 200 miljoner euro år 2019.

För kommunerna gällde de viktigaste besluten små tilläggsunderstöd för förskolepedagogik, gymnasieutbildning och statsandelssystemet för kultur. Samtidigt fastslogs ändå stora nedskärningar och omfördelningar i kommunernas statsandelssystem. Frysningen av statsandelsindexet minskar statsandelen för kommunal basservice år 2019 med cirka 189 miljoner euro, och utöver det kommer kommunernas statsandel att skäras ned avsevärt vid justeringen av kostnadsfördelningen. Det här beror på nedskärningar genom konkurrenskraftsavtalet under tidigare år. Kommunerna kompenseras för en del av nedskärningarna år 2020. Statsandelarna skärs ner med ett tiotal miljoner euro 2019 till exempel för att finansiera sjukvårdshelikopterverksamhet eller till följd av de kalkylerade besparingar som centraliseringen av den specialiserade sjukvården förväntas ge.

Regeringen arbetar vidare på tre incitamentssystem för kommunernas statsandelsfinansiering. Finansieringen ska tas ur statsandelssystemet. Avsikten är att ta i bruk ett incitamentssystem för digitaliseringen av kommunerna redan 2019, för vilket det reserveras 40 miljoner euro. Övriga incitamentssystem gäller utgifterna inom kommunernas driftsekonomi, utvecklingen av kommunernas byggnadsbestånd och en effektivare användning av lokalerna. Beredningsarbetet för incitamentssystemen är ännu på hälft.

Etiketter