Mot ett smartare och socialare Europa - förberedelserna inför nästa programperiod framskrider

Detta år innebär bråda tider både i Bryssel och i Finland vad gäller förberedelserna inför EU:s nästa programperiod. Enligt kommissionen borde Finland under följande period satsa på att främja målsättningarna för ett smartare och socialare Europa. Dessa målsättningar utgör även ur kommunernas och regionernas synvinkel en bra utgångspunkt för fortsatta diskussioner för att definiera målen för den understödda verksamheten ur ett regionalt- och lokalt perspektiv. Även strukturerna och innehållet för en hållbar stadsutveckling och ett medborgarbaserat utvecklingsarbete kommer att utarbetas i år.

I början av mars fick vi en första fingervisning på kommissionens tankar kring Finlands sammanhållningspolitik, dvs. region- och strukturpolitiken. Som en del av den landrapporten om EU:s ekonomiska planeringstermin presenterade kommissionen sina preliminära synpunkter på de prioriterade områdena för investeringar inom sammanhållningspolitiken. Målet för ett smartare Europa omfattar målsättningar såsom att främja sektorer med smart specialisering inom regionerna. Här anser Kommunförbundet att det är viktigt att ta i hänsyn kommunorganisationerna och deras roll som producenter av verksamhetsmiljön, kunskapsförbättrare och bl.a. som forum där diverse innovationer kan testas.

Målet för ett smartare Europa omfattar även målet för ett grönare och koldioxidsnålare Europa, där lösningar inom företagande och innovation medför nya möjligheter bl.a. för att bekämpa klimatförändringen. Målet för ett socialare Europa siktar bl.a. på att förbättra möjligheterna till sysselsättning, stöda möjligheterna för livslångtlärande och att delaktigheten. Kommunförbundet anser det viktigt att man i fortsättningen bättre kan samordna målsättningarna för tillväxt, kunnande, sysselsättning, välmående och delaktighet.

De informella förhandlingarna om den nationella sammanhållningspolitikens prioriteringar inleds mellan kommissionen och arbets- och näringsministeriet i juni. Den finska regeringen förväntas till hösten ge sina riktlinjer vad gäller tyngdpunkterna och förvaltningen av de nationella strukturfonderna och till slutet av året riktlinjer för mer detaljerade specifika mål, verksamhet som får stöd och stödformer.

Den nationella beredningen av strukturfonderna framskrider stegvis. I mars hade arbetsgruppen Sammanhållning 2021+ en remissdebatt om både hållbar stadsutveckling och utveckling utifrån lokala samhällen. Kommissionen har föreslagit att åtminstone 6 procent av ERUF-medel öronmärks för hållbar stadsutveckling medan parlamentets förslag ligger på 10 procent. Under den nuvarande programperioden förverkligas denna målsättning av de sex största städerna under 6AIKA-programmet.

Under den nuvarande programperioden har det nationella strukturfondsprogrammet gett medel för lokalt förankrad medborgarbaserat utvecklingsarbete. Landsbygdsprogrammet inom LEADER-programarbetet kommer att fortsätta också under nästa programperiod. Kommissionen erbjuder olika redskap för hur LEADER-modellen eller dylika modeller kan implementeras i stadsregionerna.

Beredningen av strukturfondsprogrammet framskrider sida vid sida med beredningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och funderingar kring hur landsbygdspolitiken ska implementeras. Jord- och skogsbruksministeriet har öppnat en enkät om reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) på dinasikt.fi.

Enkäten innehåller också frågor i anknytning till reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP):

Etiketter