I enlighet med regeringsprogrammet ska det som ett led av social‐ och hälsovårdsreformen utredas hur miljö- och hälsoskyddet organiseras. Kommunförbundet kartlade kommunernas synpunkter med en enkät som besvarades av 104 kommuner. Dessa kommuners invånarantal utgör 55 procent av Finlands befolkning.
Av de kommuner som svarade på enkäten angav majoriteten, 58 kommuner, att de understöder kommunalt organiserat miljö- och hälsoskydd. Av kommunerna anser 40 att det bästa alternativet är att organisera tjänsterna i sin nuvarande form, det vill säga i kommunen eller i ett samarbetsområde. 18 kommuner anser att tjänsterna bör organiseras i samarbete mellan kommuner men i större enheter än nu.
Sammanlagt 45 kommuner ansåg att det bästa alternativet är att organisera miljö- och hälsoskyddet i de framtida landskapen, som en del av social- och hälsovårdens eller räddningsväsendets strukturer.
Kommunförbundet anser att organiseringen av miljö- och hälsoskyddet ska bedömas lokalt och att regionala skillnader ska beaktas. Kommunerna måste kunna organisera tjänsterna själva, i regionalt samarbete med andra kommuner eller komma överens om hur uppgiften ska skötas med landskapet.
De kommuner som understöder ett kommunalt organisationssätt har tillsammans 1,9 miljoner invånare. I de kommuner som helst ser att tjänsterna skulle organiseras i landskapen som en del av social- och hälsovårdens eller räddningsväsendets strukturer bor sammanlagt cirka 750 000 personer.
– Av de större städer som besvarade enkäten understödde största delen ett kommunalt organisationssätt. Större städer har en egen verksamhetsmiljö, så det är befogat att de organiserar sina egna miljö- och hälsoskyddstjänster, berättar Kaisa Mäntynen, sakkunnig inom miljö- och hälsoskydd.
Just nu kan kommunerna producera tjänsterna i egen regi eller i samarbete med andra kommuner. Den nuvarande lagen kräver att miljö- och hälsoskyddet ska organiseras i en enhet som har minst 10 årsverken till sitt förfogande för skötseln av uppgifterna.
– I städerna skulle större enheter dock inte innebära några fördelar, utan tvärtom leda till att verksamheten differentieras, processerna går långsammare och förmågan att tillgodose lokala behov blir svagare samt till förändringar i samhälls- och näringsstrukturerna. Samarbetsområdena å sin sida är redan organiserade enligt landskap på de platser där det är ändamålsenligt att organisera tjänsterna enligt landskap, till exempel i Kajanaland och i Norra Karelen.
Till miljö- och hälsoskyddstjänsterna hör tillsyn av hälsoskydds- och tobakslagen, livsmedelstillsyn och veterinärvård.
Kommunförbundet anser att det vore bra att särskilja organiseringen av veterinärvård som en separat helhet och göra om bedömningen pånytt. Det har blivit vanligare med privata serviceproducenter inom veterinärtjänster den senaste tiden. De regionala behoven varierar kraftigt och kostnaderna korrelerar inte med befolkningsmängden. I sin nuvarande struktur är också veterinärjouren en utmaning att organisera.
Social- och hälsovårdsministeriet samt Jord- och skogsbruksministeriet utreder som bäst organiseringen av miljö- och hälsoskyddet med hjälp av en enkät som har skickats ut till miljö- och hälsoskyddets enheter, regionförvaltningsverk, centrala ämbeten, Kommunförbundet och ministerierna. Kommunförbundet har lämnat in en sammanfattning av kommunernas svar till ministerierna.
Närmare upplysningar:
Kaisa Mäntynen, sakkunnig inom miljö- och hälsoskydd, tfn 050 477 7549
