Arenanätverket träffade Undervisnings- och kulturministeriets kanslichef Heidi Backman

Nätverket Arenan för yrkesutbildning träffade den 2 december kanslichef Heidi Backman som inlett sitt arbete vid Utbildnings- och kulturministeriet i augusti.  Nätverket framförde sina initiativ för utveckling av yrkesutbildningen framöver, med tanke på följande regeringsperiod, och betonade särskilt vikten av samarbete mellan de olika utbildningsstadierna och med ministeriet.

"Krympande årskullar och att befolkningen koncentreras till vissa områden utmanar också yrkesutbildningen. Samtidigt sker stora omvälvningar i arbetslivet och ny kompetens behövs i allt snabbare takt. Detta kräver kritisk utvärdering av utbildningstjänsterna i sin helhet, ett intensivare samarbete mellan utbildningsstadierna samt att examensstrukturerna ses över", säger Riikka-Maria Yli-Suomu, ordförande för Arenanätverket.

"Utbildningsnivån stiger endast med hjälp av yrkesutbildningen. Enhetliga och tydliga strukturer för vägarna till högskolestudier behövs i hela landet för att förbättra kvaliteten inom utbildningen så att allt fler fortsätter till högre utbildning", säger Pasi Kankare, medlem av arbetsutskottet vid Arenanätverket.

Arenanätverkets viktigaste budskap till kanslichef Backman:

1. Minskande befolkning utmanar anordandet och tillgängligheten också på andra stadiet
   Lägre nativitet och minskningen i antalet unga utmanar ordnandet av utbildning och samtidigt tillgången till utbildning på andra stadiet. Anordnarstrukturerna och samarbetet mellan de olika utbildningsformerna bör utvecklas för att trygga en smidig och tillgänglig utbildning för alla åldersgrupper.
2. Yrkesutbildning av god kvalitet säkerställer kompetent arbetskraft
   De studerande utgör en heterogen grupp med allt fler individuella behov, vilket påverkar enhetligheten i ordnandet av yrkesutbildningen. Unga i läropliktsåldern ska tryggas hela skoldagar och veckor. Reformers konsekvenser för utbildningsarrangemangen bör utredas innan besluten fattas. Anordnare av yrkesutbildning måste ges tillräckliga resurser.
3. Utbildningsnivån stiger med hjälp av yrkesutbildningen
   För allt fler är yrkesutbildningen en viktig väg till studier på högre nivå, men vi behöver tydligare och mer enhetliga strukturer för vägarna till högskolestudier. Det är särskilt vägen från yrkesutbildningen till universiteten som behöver utvecklas och stärkas. Samtidigt behövs ekonomiska incitament för att engagera högskolorna.
4. Yrkesutbildningen får en större roll i främjandet av sysselsättningen och näringspolitiken
   Yrkesutbildningen erbjuder en viktig väg ut i arbetslivet för personer som saknar examen efter grundskolan, personer som kompletterar sin kompetens samt för branschbytare. Mer flexibla examensstrukturer är nödvändiga för att nå grupperna i fråga och möta näringslivets kompetensbehov i olika områden samt skapa tillväxt.
5. Yrkesutbildning skapar delaktighet och ökar välfärden
   Alla unga i läropliktsåldern har inte färdigheter för examensinriktade studier och nuvarande stödstrukturer räcker inte för att tillgodose komplicerade behov. Modellen för rehabiliterande undervisning skulle kunna erbjuda en helhet med låg tröskel, som förenar utbildning, välfärdstjänster och workshopverksamhet för att förebygga avhopp från skolan.

Närmare upplysningar: 

Riikka-Maria Yli-Suomu, ordförande för nätverket Arenan för yrkesutbildning, 
tfn 050 348 6544
Emma Holsti, projektchef vid Kommunförbundet, 
tfn 040 410 8818

Faktaruta:
Arenan för yrkesutbildning är Kommunförbundets nätverk för sakkunniga inom yrkesutbildningen och representerar sektorsövergripande kommunalt anknutna anordnare av yrkesutbildning. Arenans mål är att stärka yrkesutbildningens roll inom kommunens verksamhetshelhet och dess samhälleliga uppgift.