Kommunförbundet publicerade den 8 oktober 2026 en utredning om kommunernas investeringar i infrastruktur och driftskostnader. Utredningen visar att kommunerna är Finlands största investerare i infrastruktur. Kommunerna och städerna investerar mer än någonsin i infrastruktur: infrastrukturen utgör cirka 40 procent av alla kommunens investeringar.
Kommunerna har under de senaste tio åren investerat sammanlagt kring 40 miljarder euro, varav andelen investeringar i infrastruktur har utgjort cirka 15,7 miljarder euro. Investeringarna i infrastruktur koncentreras till stora städer. Två tredjedelar av de granskade investeringarna har gjorts för utveckling av gator, allmänna områden och andra trafikleder.
– Städer och kommuner är drivkrafter för markanvändning, hållbar tillväxt och livskraft. Investeringarna i trafik och infrastruktur har här en betydande roll för främjandet av utvecklingen av städerna. Investeringar i trafik och infrastruktur möjliggör hållbar tillväxt i städerna och utveckling av samhällsstrukturen längs dessa transportkorridorer. Därför är också finansieringen av infrastrukturen av särskild betydelse, säger Pirjo Sirén, direktör för enheten Samhälle och miljö.
Enligt kommunernas ekonomiplaner investeras det betydande belopp i infrastruktur även de kommande åren. Kommunerna bedömer att de investerar cirka 2,5 miljarder euro per år i utvecklingen av infrastruktur, varav cirka 2 miljarder i grundläggande infrastruktur. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda investeringar uppgår till cirka 2,8 miljarder euro per år.
– Investeringsbehoven kommer enligt utredningen inte att minska och samtidigt stramas kommunekonomin åt. I det ansträngda ekonomiska läget tvingas kommunerna balansera mellan nödvändiga investeringar i infrastruktur och begränsade ekonomiska resurser. Att skjuta upp investeringar kan på kort sikt lätta på det ekonomiska trycket, men samtidigt ökar det eftersatta underhållet, säger Marika Kämppi, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.
Det eftersatta underhållet för kommunernas och städernas trafikleder och andra allmänna områden bedöms uppgå till 2–2,5 miljarder euro. Eftersatt underhåll uppstår när underhåll och grundläggande reparationer av gator skjuts upp eller när finansieringen av dem under lång tid ligger på en lägre nivå än vad som krävs för att bevara egendomens värde.
Det ökande eftersatta underhållet ökar framtida investeringsbehov, höjer underhållskostnaderna och försvagar transportnätets säkerhet, funktion och servicenivå. Eftersatt underhåll kan beskrivas som ett latent ekonomiskt ansvar som inte syns i kommunens budget.
Utöver investeringarna är även driftsutgifterna för infrastrukturen betydande. Driftskostnaderna inom de granskade sektorerna uppgick 2024 till sammanlagt cirka 4,3 miljarder euro per år i alla kommuner. De största satsningarna riktades till gator och allmänna områden, vars driftsutgifter uppgick till cirka 1,6 miljarder euro.
Denna utveckling understryker behovet av att hålla fast vid en tydlig arbetsfördelning, där staten ansvarar för sitt eget vägnät och dess finansiering och där kostnaderna och ansvaret för trafikinfrastrukturen inte successivt överförs till kommunerna. Kommunernas resurser behövs för underhållet av den egna gatu- och samhällsinfrastrukturen samt för hanteringen av det ökande eftersatta underhållet.
En tydlig slutsats i utredningen är att det fortfarande saknas en nationell helhetsbild av kommunernas investeringar, infrastrukturtillgångar, tillgångarnas skick och eftersatta underhåll. Kunskapsunderlaget om kommunernas infrastrukturtillgångar bör utvecklas och göras mer systematiskt än i dag.
När ekonomin blir allt mer ansträngd blir tillförlitlig information allt viktigare för att de knappa resurserna ska kunna riktas dit de har störst effekt. Investeringar och driftsutgifter som hänför sig till infrastruktur har en betydande inverkan på kommunernas ekonomi, värdet på deras tillgångar och förutsättningarna för att tillhandahålla grundläggande tjänster.
För att skapa en helhetsbild krävs en gemensam rapporterings- och jämförelsepraxis som förbättrar jämförbarheten av informationen och stärker beslutsunderlaget.
– Ett bättre och mer enhetligt kunskapsunderlag skulle stödja kommunernas förvaltning av tillgångar samt långsiktig ekonomisk planering. Samtidigt skulle det stärka kommunernas och statens förmåga att förutse framtida investeringsbehov, bedöma det eftersatta underhållet och motivera finansieringsbehoven inom infrastrukturen, säger Marika Kämppi.
Läs mera: Katsaus Suomen kuntien infran investointeihin ja käyttömenoihin
Mer information: Marika Kämppi, specialsakkunnig, 0400 460 841, [email protected]
Kommunförbundet erbjuder en mängd olika nätverk för samarbete och utvecklingsarbete inom många olika områden. Bekanta dig med de nätverk som är tvåspråkiga eller där arbetsspråket är svenska.
Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.
En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.
Läs mera: Kaffe med Uffe