Nu fokuserar EU på billigare bostadsalternativ – men vad betyder det här för Finlands kommuner?

En ny vändning i EU-politiken har väckt många frågor i kommunerna. Vi reste till Bryssel för att lyfta de finländska kommunernas perspektiv.

Bostadsbristen i europeiska länder, som varit ett underliggande problem under en lång tid, uppmärksammas nu på EU-nivå. Därför har boende, eller närmare sagt bostäder till rimliga priser, landat högt på kommissionens agenda i år.

Det här är ändå en ny vändning i EU-politiken, eftersom bostadsmarknaden faller under medlemsländernas ansvar.

I Finland ansvarar kommunerna i huvudsak för billigare bostadsalternativ.

Förra veckan reste vi till Bryssel för att föra fram kommunernas budskap till EU-beslutsfattare och för att ta reda på hur EU:s planer påverkar de finländska kommunerna.

– Jag är mycket nöjd med resan, vi hade riktigt bra diskussioner! säger Taru Leppänen, planerare för internationella ärenden och EU-frågor, efter intressebevakningsresan.

Lugnande budskap till kommunerna

Från Bryssels korridorer hörs ett lugnande budskap: utifrån de diskussioner vi tagit del av verkar det inte som att bindande lagstiftning på EU-nivå är på väg. I stället verkar kommissionen luta mer åt rekommendationer och riktlinjer för medlemsländerna.

Tidigare i år har kommissionen meddelat att frågan lyfts upp på agendan och arbetet med den så kallade Affordable Housing Plan är i full fart. Publiceringsdatumet är ändå ännu osäkert.

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har sagt att hon vill offentliggöra planen redan i år, medan den ansvariga kommissionären Dan Jørgensen å sin sida har sagt att han vill höra parlamentets ståndpunkt först. Det här skulle antagligen skjuta upp publiceringsdatumet till våren.

Parlamentet publicerade ett utkast till sin ståndpunkt om boende för ett par veckor sedan. Det kommer dock ännu gå igenom en rad förhandlingar och omröstningar – en process som sannolikt pågår till början av nästa år.

Viktigt att lyssna på kommunerna

Medlemsländernas utmaningar skiljer sig åt, till exempel då det gäller mängden bostäder till rimliga priser, bostadsmarknadens struktur, byggande och markanvändning. Därför är det viktigt att lyssna på kommunerna och förstå regionala skillnader.

Under dagarna i Bryssel träffade vi finländska EU-parlamentariker, kommissionär Jørgensens kabinett, kommissionens nya Housing Task Force, där ansvariga från olika avdelningar inom kommissionen ingår, samt Finlands ständiga representation i Bryssel och en representant från EU-rådet.

– Jag fick en riktigt bra bild av EU:s beslutsfattande, säger Laura Hassi, sakkunnig i bostadspolitik, som deltog i EU-intressebevakningen för första gången.

Hur arbets- och bostadsmarknaden hänger ihop intresserade

I Finland råder ingen brist på mark att bygga på, till skillnad från många andra EU-länder. Finland har heller inget betydande problem med korttidsuthyrning – till skillnad från övriga Europa.

Däremot märks det i finländska kommuner att bostäder och arbetskraft inte alltid möts.

I regioner som väntar stora investeringar finns det inte nödvändigtvis bostäder för framtida arbetskraft. Problemet kan bli särskilt tydligt i mindre orter där man planerar exempelvis grön industri.

Hur ska de här kommunerna finansiera och bygga bostäder till överkomliga priser i takt med att arbetskraften snabbt ökar? I våra möten framkom att samma frågor ställs även i andra länder.

– Boende är en förutsättning för livskraftiga områden och kommuner, säger Laura Hassi.

EU kartlägger situationen i unionen

Under dagarna i Bryssel fick vi intrycket att EU:s olika institutioner försöker förstå situationen runt om i unionen, och bidra med mervärde till medlemsländerna.

Kommunernas perspektiv lyssnades på och våra budskap väckte intresse.

Utifrån diskussionerna kan man anta att kommissionen kan lägga fram vissa lagförslag inom specifika områden, såsom korttidsuthyrning eller regler för statligt stöd till boende.

Till största delen verkar det ändå handla om att kommissionen kommer med rekommendationer som tillför medlemsländerna ett mervärde på EU-nivå för lösningar på olika bostadsrelaterade kriser.

Vi fortsätter att följa frågan och påverka aktivt. – Processen är bara i början, så arbetet och påverkan fortsätter, säger Taru Leppänen.

Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information

Läs mer om dessa teman

Kommunförbundets Brysselkontor

Sedan 1992 har Kommunförbundet ett kontor i Bryssel. Målet med vår EU-intressebevakning är att trygga och utveckla verksamhetsförutsättningarna för kommunerna i Finland. 
Kommunförbundets Brysselkontor