Kommunförbundets och MDI:s utredning: Trots ekonomiska utmaningar ser kommunala beslutsfattare med tillförsikt på den nya fullmäktigeperioden

Kommunförbundet, Keva och MDI genomförde i höst för första gången tillsammans en enkät för kommunala beslutsfattare. Målgruppen för enkäten var fullmäktigeledamöter och ledande tjänsteinnehavare i alla kommuner på fastlandet. 

Enkäten resulterade i sammanlagt 2567 svar, där alla fastlandskommuner var representerade. Enkäten ger en heltäckande och aktuell bild av de finländska kommunernas nuläge och framtidsutsikter.

De första resultaten av enkäten ger intressanta perspektiv på den fullmäktigeperiod som inleddes i juni. De visar hur stor tillförsikt fullmäktigeledamöterna och de ledande tjänsteinnehavarna har inför fullmäktigeperioden samt deras bedömning av utvecklingsutsikterna och verksamhetsförutsättningarna. Dessutom visar resultaten vilka frågor de tillfrågade kommer att fokusera på under den kommande perioden.

Fler enkätresultat kommer att publiceras under de kommande månaderna. Keva publicerar senare resultat om tillgången till arbetskraft i kommunerna samt om de kommunalt anställdas arbetsförmåga och välbefinnande i arbetet.

Kommunala beslutsfattare ser på framtiden med tillförsikt och är försiktigt optimistiska 

De som besvarade enkäten ser med tillförsikt på den fullmäktigeperiod som inleddes i juni i år: 71 procent av dem som svarade uppgav att de såg med stor eller ganska stor tillförsikt på den nya fullmäktigeperioden. 

Kommunernas förtroendevalda har klart större tillförsikt inför den nya perioden än tjänsteinnehavarna. De yngsta uppgiftslämnarna, de som är yngre än 30 år, är mest optimistiska inför den nya fullmäktigeperioden och de äldsta, över 70-åringarna, är mest skeptiska.

En dryg fjärdedel av dem som svarade på enkäten uppskattade att kommunens utvecklingsutsikter om ett halvt år är bättre än för närvarande, 44 procent trodde att de förblir oförändrade och 29 procent uppskattade att kommunens utvecklingsutsikter försämras under det kommande halvåret. 

Nästan hälften av uppgiftslämnarna bedömde att kommunens utvecklingsutsikter kommer att vara bättre än för närvarande om 3–5 år. I urbana kommuner anses utvecklingsutsikterna för den egna kommunen vara klart ljusast och i landsbygdsdominerade kommuner svagast. 

Majoriteten av kommunernas förtroendevalda anser att kommunernas utvecklingsutsikter kommer att förbättras på medellång sikt. 

En stor majoritet av de kommunala beslutsfattarna är oroade över statsfinansernas tillstånd

Hela 90 procent av de kommunala beslutsfattare som besvarat enkäten bedömde att utvecklingen av den finländska ekonomin kommer att påverka den egna kommunens verksamhetsförutsättningar under den pågående fullmäktigeperioden. Uppgiftslämnarna var lika oroade över den ekonomiska utvecklingen i sin egen kommun.

– I de kommunala beslutsfattarnas svar betonades det inbördes beroendet mellan kommunekonomin och statsfinanserna. Kommunernas ekonomiska situation påverkas av sysselsättningsläget och nedskärningarna, men också av kommuninvånarnas osäkerhet inför framtiden. En stor majoritet av de kommunala beslutsfattarna upplever att det rådande ekonomiska läget är oroande både på nationell nivå och i kommunerna, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Också de demografiska förändringarna påverkar kommunernas verksamhetsförutsättningar redan nu. Hela 82 procent av de tillfrågade uppmärksammar de utmanande förändringarna i befolkningsstrukturen. 

– Kommunerna och städerna befinner sig i mycket olika situationer. Tillväxtcentrumen kämpar med investeringstryck och ett snabbt ökande servicebehov, medan många andra områden oroar sig för en åldrande befolkning och avfolkning. 

Sysselsättningstjänsterna är en ny och välkommen uppgift för kommunerna. Bland uppgiftslämnarna bedömde 81 procent att denna nya uppgift kommer att påverka den egna kommunens verksamhetsförutsättningar betydligt under den pågående fullmäktigeperioden. Betydelsen har ökat i och med genomförandet av AN-reformen.

I städer och kommuner av alla storlekar är uppgiftslämnarna inne på samma linje när det gäller vilka frågor som påverkar verksamhetsförutsättningarna mest. Bland de fem viktigaste faktorer som påverkar kommunerna finns utan undantag den egna kommunens ekonomiska utveckling, den finländska ekonomins utveckling, det lokala näringslivets utveckling samt statsandelsreformen som sedermera fallit. I samtliga landskap är åsikterna likaså samstämmiga i fråga om ekonomins stora betydelse.

– Många uppgiftslämnare har kommenterat de negativa effekterna på kommunens verksamhet då välfärdsområdets tjänster skurits ner. En del anser rentav att kommunens själva existens delvis är beroende av välfärdsområdets beslut, säger Pekola-Sjöblom. 

Under den nya fullmäktigeperioden kommer fokus att ligga på ekonomi och välfärd

De som svarade på enkäten listade saker som de planerar att fokusera på under fullmäktigeperioden. Viktigast bland dessa var ekonomin, servicen och nätverket av tjänster samt livskraften och välfärden.

– I svaren betonades inte bara balanseringen av ekonomin och stärkandet av livskraften utan också frågor som gäller välfärd och i synnerhet barn och unga, vilket återspeglar de utmaningar som befolkningsutvecklingen medför samt den ökade roll som småbarnspedagogiken och utbildningen spelar i kommunerna i dag, säger Valtteri Laasonen, ledande sakkunnig vid MDI.

Vad som lyfts upp som viktigast varierar också beroende på kommunernas storlek. Små kommuner fokuserar på byarnas livskraft och på att trygga vardagstjänsterna och barnfamiljernas välfärd. I de medelstora kommunerna hör däremot balansen i ekonomin och moderniseringen av kommunorganisationen och nätverket av tjänster till de viktigaste frågorna.

– I de stora kommunerna ligger fokus under fullmäktigeperioden på prioritering av investeringar, strategisk förnyelse och stadsutveckling. Utöver livskraft och sysselsättning uppmärksammas även kampen mot segregation och klimatfrågor, säger Laasonen.

Välkommen till webbinariet om resultaten

Resultaten av beslutsfattarenkäten presenteras för alla intresserade under ett webbinarium torsdag 29.1 kl. 15–16.30. Deltagandet förutsätter en förhandsanmälan (https://www.kuntaliitto.fi/tapahtumat/2026/kuntapaattajakyselyn-tuloste…). 

Närmare upplysningar

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634, [email protected]

Valtteri Laasonen, ledande sakkunnig, MDI
p. 050 533 0604, [email protected]