Verkställande direktör Karhunen vid förbundskongressen: Kommunernas och tjänsterna framtid bör avgöras parlamentariskt

Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen sade under förbundskongressen den 13 november att vi upplever en demografisk förändring av fundamental betydelse. Den naturliga befolkningsökningen har varit negativ sedan 2016.

– Kommunerna har i allt snabbare takt blivit allt mer olika, särskilt i fråga om invånarantal, ekonomi och näringsstruktur. Utvecklingen polariseras: i tillväxtcentrumen ökar befolkningen tack vare invandring och inflyttning från resten av landet. Detta ökar servicebehovet och kräver omfattande nyinvesteringar. Samtidigt försvagas inkomstbasen i landsbygdsdominerade kommuner med avtagande befolkning och servicekostnaderna per enhet ökar.

Kommunernas finansieringsbas vittrar sönder och skillnaderna mellan olika kommuners ekonomi kommer att fortsätta att öka kraftigt. Den försämrade säkerhetspolitiska situationen och de allt mer mångfacetterade säkerhetshoten rubbar vår framtidstro. 

– Kommunerna måste kunna ta sig an utmaningarna genom smart anpassning. De bör hellre förnya arbetssätten och strukturerna än ge upp, sade Karhunen till förbundskongressens publik, som bestod av kommuners och städers ledamöter. 

Kommunförbundet har under hösten lyft fram behovet av att modigt granska kommun- och servicestrukturen också på ett nationellt plan. 

– För en långsiktig och effektfull revidering av det kommunbaserade systemet bör de stora linjerna  i kommunpolitiken utarbetas genom parlamentariskt arbete som sträcker sig över regeringsperioderna. Det här kunde partierna förbinda sig till på lång sikt, säger Karhunen.

Arbetets syfte bör vara att skapa samsyn om vad kommunens servicelöfte till invånarna innebär, vilken slags kommun- och servicestruktur som krävs för att uppfylla detta löfte på nationell nivå, samt vilka ekonomiska resurser och finansieringssystem som krävs för att servicelöftet ska uppfyllas. 

De senaste fyra åren har varit en period av exceptionellt stora förändringar i kommunsektorn

Under förbundskongressen 13.11.2025 granskades också Kommunförbundets verksamhet 2021–2024. De senaste åren har präglats av stora reformer och ofattbara kriser. 

I början av perioden upplevde vi coronakrisen. Kommunförbundet verkade för full ersättning för de direkta och indirekta kostnader som coronaviruspandemin orsakade kommunerna och samkommunerna.

Därefter kom Rysslands anfallskrig i Ukraina och den därpå följande energikrisen, som också drabbade Finland. Kommunförbundet stödde kommunerna vid mottagandet av ukrainska flyktingar och såg till att kommunerna fick ersättning av staten.

När lagstiftningen om välfärdsområdena trädde i kraft i juli 2021 erbjöd Kommunförbundet kommunerna och beredningsorganen förändringsstöd. Kommunförbundet stödde kommunerna också när organiseringsansvaret för sysselsättningstjänsterna överfördes till kommunerna i början av 2025.

Hösten 2023 justerade Finansministeriet vårdreformens överföringskalkyler och hotade med en extra nedskärning på över 400 miljoner i kommunernas statsandel. Tack vare Kommunförbundets reaktion fördelades nedskärningen över åren 2025–2027. 

På grund av vårdreformen beslutade Kommunförbundets förbundsdelegation våren 2022 sänka medlemsavgifterna med 30 procent. Hösten 2022 inleddes omställningsförhandlingar och personalstyrkan vid kommunförbundet minskade med 51 personer.

Flera mål som var viktiga för kommunerna togs in i Orpos regeringsprogram, såsom löften om uppluckring av normer och en revidering av finansieringssystemet. Kommunförbundet har påverkat mycket aktivt: till exempel år 2024 representerade förbundets sakkunniga kommunerna i 125 arbetsgrupper, förbundet gav 317 utlåtanden och hördes i riksdagens utskott 75 gånger.

I framtiden, när kommunerna skakas i sina grundvalar av den demografiska utvecklingen och den pressade ekonomin, betonas Kommunförbundets roll som kommunernas strategiska utvecklingspartner och proaktiva intressebevakare mer än någonsin. Kommuner och städer förtjänar ett gemensamt och långsiktigt framtidsperspektiv. 

Förbundskongressen är Kommunförbundets ordinarie medlemsmöte, som sammanträder vart fjärde år, alltid samma år som kommunalvalet. Förbundskongressen behandlar den av styrelsen lämnade och av förbundsdelegationen godkända berättelsen över föreningens verksamhet efter föregående ordinarie förbundskongress.