Hur stöder EU kommunerna i anpassningen till klimatförändringen?

EU-kommissionen är i färd med att offentliggöra nya riktlinjer som syftar till att underlätta unionens anpassning till klimatförändringarna. I de finländska kommunerna har man redan erfarenhet av att utarbeta liknande planer, men genomförandet är ännu bara i början. Kan vi få hjälp av EU? 

Mer störtregn, mindre snö, utdragna milda vintrar, längre värmeböljor – allt detta möter Finlands kommuner till följd av klimatförändringen, säger Pauliina Jalonen, specialsakkunnig vid Kommunförbundet. De konkreta anpassningsåtgärderna är dock fortfarande få. 

–  I Finland har man dröjt med att ta itu med det här. I den politiska diskussionen betraktas frågan ännu inte som tillräckligt brådskande, bedömer Jalonen. 

Finlands första nationella strategi för anpassning till klimatförändringen gavs ut redan 2005. En nationell plan och färdplan för anpassning till klimatförändringen fram till 2030 publicerades 2022. Det finns ändå inte tillräckliga resurser för att genomföra strategierna och planerna. 

– Separata projekt räcker inte. Anpassningen måste vara systematisk och genomgripande i hela samhället. Att inte vidta anpassningsåtgärder har ett pris: ofta blir det billigare att förebygga och förbereda sig än att reparera skadorna, säger Jalonen.

Under de senaste åren har EU på ett synligt sätt inlett arbetet mot de nya utmaningar som klimatförändringen medför. Europas förödande översvämningar, torka och skogsbränder samt unionens riskbedömningfrån 2024 har lett till att kommissionen har lyft upp frågan på sin agenda. Mot slutet av 2026 väntas den första EU-ramen som svar på utmaningarna. 

Varför behöver kommunen förbereda sig för klimatförändringar?

• Kommunernas klimatresiliens handlar om att bygga upp motståndskraft mot förändringar och förmåga att anpassa sig till klimatförändringens konsekvenser samt att förbereda sig för olika väderförhållanden. I Finland är uppvärmningen av klimatet kraftigare än genomsnittet, även om den naturliga variationen mellan olika år fortfarande är stor. 
• Anpassningsåtgärder betyder inte att det inte skulle vara viktigt att minska utsläppen och begränsa uppvärmningen av klimatet. Ju mer klimatet värms upp, desto större blir riskerna. Därför är det ytterst nödvändigt att minska utsläppen. 
• Många finländska kommuner och städer har redan egna anpassningsplaner: Enligt Finlands miljöcentral Syke har nästan 80 procent av de stora kommunerna, 48 procent av de medelstora och 35 procent av de små kommunerna en plan färdig eller under arbete.
• Dagvattenplanering och fler grönområden i städerna är bra exempel på anpassningsåtgärder. Kommunerna förbereder sig också för olika väderrelaterade störningssituationer genom beredskapsplaner. 

Budskap till Bryssel: Kommunerna gör det största arbetet

Klimatförändringens konsekvenser möts först på lokal nivå i kommunerna. I Tammerfors byggs fler skuggiga platser för daghemsbarn, i Kotka har man planterat mikroskogar för pollinerare och i Raseborg funderar man på vad man ska göra åt de ökade dagvattenmängderna. Det här ändå bara ytskrap. 

– Om riskerna med klimatförändringen inte beaktas på lokal nivå, hopar sig problemen och blir allvarligare när det gäller livsmedelsproduktion och tillgången till vatten, energi- och försvarsresurser, leveranskedjor och priser samt den ekonomiska stabiliteten, säger Jalonen. 

Målet med den ram som EU-kommissionen är i färd med att utveckla är att skapa en mer ambitiös strategi för anpassning till klimatförändringen. Avsikten är att ramen ska godkännas i slutet av 2026. Kommunförbundet har under vintern varit med och påverkat beredningsarbetet. 

Kommunförbundets huvudbudskap till Bryssel är att resurser måste styras till lokala åtgärder och att den lokala förvaltningens verksamhetsmiljö och ansvar måste förstås både på nationell nivå och genomgående i hela unionen.

Ingen kan ensam åstadkomma underverk: anpassningen till klimatförändringen kräver samarbete både på lokal nivå mellan olika aktörer och på EU-nivå mellan de lokala myndigheterna och Europeiska kommissionen.

Så lyfts kommunernas behov fram: 

1. Vi föreslår att EU ålägger medlemsländerna att ta fram information om klimatrelaterade risker. För att kunna reagera på de utmaningar som klimatförändringen medför lokalt måste kommunerna ha information och data om klimatrisker och deras effekter i sitt eget område. Informationen måste vara tillgänglig och förståelig för olika aktörer, såsom markanvändningsplanerare, byggherrar och lokala beslutsfattare.
2. I den nya EU‑ramen bör ansvarsfördelningen i fråga om risker förtydligas så att effektiva åtgärder kan säkerställas. Kommunförbundet anser att EU skulle kunna kräva att medlemsländerna fastställer ansvarsfördelningen när det gäller klimatrisker. Genom ansvarsfördelning anges de aktörer som har ansvar och befogenheter att hantera en viss risk som klimatförändringen medför, såsom dagvattenöversvämningar.
3. EU‑kommissionen vill att framtida klimatförhållanden beaktas i all EU‑lagstiftning. Kommunförbundet anser det viktigt att klimatresiliens beaktas över sektorsgränserna. Då integreras anpassningsåtgärderna i övrig planering och genomförande.

Läs mer:

Ilmastonmuutos ja kunnat (2025) 

Hur möter kommunerna klimatförändringen? (2020)