Budgetmanglingen ett tillfälle att minska kommunernas uppgifter

(Kommunförbundet informerar 20.8.2014) Regeringen bör vid nästa veckas budgetmangling infria sitt löfte från i fjol att minska kommunernas uppgifter. Resultatet av budgetförhandlingarna ser på förhand dystert ut för kommunernas del: den kommunala ekonomin kan stramas åt ytterligare.

– Det är viktigt att det vid budgetmanglingen finns en vilja att råda bot på obalansen i kommunernas ekonomi och uppgifter. Staten har ett stort ansvar för problemen i den kommunala ekonomin. Om det inte vore för de omfattande statsandelsnedskärningar som gjorts under denna valperiod skulle den kommunala ekonomin vara i balans, sade Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen den 20 augusti i Kommunernas hus.

Regeringens löfte vid budgetmanglingen i fjol att minska kommunernas uppgifter till ett belopp som motsvarar en miljard euro har ännu inte infriats. Ändå planeras samtidigt nya uppgifter för kommunerna.

Nya uppgifter och skyldigheter är bland annat kommunernas ökade ansvar för arbetsmarknadsstödet, förlängningen av läroplikten, revideringen av lagen om elev- och studerandevård, ändringen av barnskyddslagen, ändringarna i grunderna för hemvård och i lagen om barndagvård samt införande av obligatorisk förskoleundervisning.

Staten drar sig ur finansieringen av den kommunala basservicen

– Det ser ut som om staten fortsätter att dra sig ur ansvaret för finansieringen av den kommunala basservicen och att kommunernas ansvar ökar ytterligare. Utvecklingen går stick i stäv med den grundlagsenliga finansieringsprincipen som ska tillämpas mellan staten och kommunerna, sade Kietäväinen.

Enligt budgetförslaget sänks statsandelsprocenten för kommunal basservice med fyra procentenheter från nuvarande dryga 29 procent till cirka 25 procent. Kommunernas finansieringsandel av den kommunala basservicen ökar samtidigt med 1,2 miljarder euro. Detta kunde täckas genom att höja den genomsnittliga kommunalskattesatsen med cirka 1,2 procentenheter.

– Då staten drar sig ur finansieringen av den kommunala basservicen äventyras kommunernas möjligheter att tillhandahålla basservice för sina invånare, och trycket på skattehöjningar i kommunerna och ojämlikheten mellan medborgarna ökar betydligt, sade Kietäväinen.

Sysselsättningen bör vara en gemensam sak

Kommunförbundet har redan tidigare fört fram att kommunerna bör ges utökade befogenheter och resurser för att kunna axla det ökade ansvaret för arbetslösa.

– Arbetsmarknadsstödsreformen måste utformas på ett sätt som inte ökar kommunernas kostnader. Om lagen inte kan göras mer fungerande, bör den inte överlämnas till riksdagen, säger Kietäväinen.

– Om ändringen träder i kraft vid årsskiftet, som planerat, väntas betalningsandelarna för arbetsmarknadsstödet öka betydligt.

Kietäväinen påpekade att de eftersatta reparationerna som måste åtgärdas i kommunerna är betydande. Det finns ett enormt behov av att totalrenovera mögeldrabbade skolor, hälsocentraler och sjukhus. Också ett litet startbidrag skulle möjliggöra att dessa projekt snabbt kunde köra igång. Projekten skulle dessutom ha en betydande sysselsättningseffekt.

– Det omdiskuterade alternaivet att bilda ett aktiebolag för renoveringar (Remontti Oy) underlättar inte arbetslösheten inom byggbranschen som väntas bli värre i vinter. Det skulle däremot Kommunförbundets förslag om startbidrag göra.

Närmare upplysningar:
Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, tfn 0400 486 043
Ilari Soosalu, direktör för kommunalekonomiska enheten, tfn 050 371 29 99
Jukka Hakola, sakkunnig i skattefrågor, tfn 050 411 71 12
Tero Tyni, sakkunnig, social- och hälsovård, ekonomiska frågor, tfn 050 364 81 63
Marja Lahtinen, tf direktör för undervisnings- och kulturenheten, tfn 050 431 18 87