Pressmeddelande, 

Kommunförbundets enkät om de ekonomiska coronakonsekvenserna: Merkostnader på över en miljard euro

Coronapandemin har nu redan i över ett år hållit samhällena i ett järngrepp runtom i världen. Utöver mänskligt lidande har coronapandemin och de restriktioner den medfört också orsakat betydande ekonomiska förluster för både företag och den offentliga sektorn. Finland har på många sätt klarat av pandemin bättre än andra länder och rentav varit en mönsterelev. Det krävs dock ännu mycket arbete och resurser innan vi fått bukt med pandemin. Ett viktigt steg mot ett öppet samhälle är nu bättre vaccinationstäckning. Kommunerna står i frontlinjen i kampen mot viruset.

Kommunförbundet har i en färsk undersökning i april–maj utrett hur mycket åtgärderna mot smittspridningen kommer att kosta år 2021–2023. Enkäten fokuserade mer på kostnadseffekterna och vårdskulden än på förlorade inkomster för den offentliga sektorn. Inkomsterna minskar till exempel då kunderna undviker kollektivtrafiken på grund av smittorisken. Direkta inkomstförluster uppstår också då kultur-, idrotts- och motionstjänster håller stängt på grund av restriktioner.

I Kommunförbundets enkät ombads kommunerna och sjukvårdsdistrikten framför allt bedöma de kostnader som hybridstrategin medför. Kostnader uppstår bland annat för coronatestning och sekvensering, spårning, vaccinationer, vård av coronapatienter samt beredskap och anskaffning av utrustning i anknytning till pandemin. De tillfrågade ombads ge uppgifter om kostnaderna också inom andra områden än socialvården och undervisningssektorn. Andra kostnader uppstår bland annat på grund av effektiviserad städning, anskaffning av andningsskydd, hemleverans av måltider, distansmottagningar och ICT-anskaffningar. I enkäten utreddes också vårdskulden, förlorade inkomster inom mun- och tandvården samt besparingar som uppstått då till exempel tjänster lagts på is.

Enkäten besvarades av 23 kommuner och samarbetsområden som kommunerna bildat samt 14 sjukvårdsdistrikt. De kommuner som besvarade enkäten har sammanlagt 2,3 miljoner invånare och sjukvårdsdistrikten 4,5 miljoner. Svaren från kommunerna täckte sålunda 42 procent av befolkningen, medan svaren från sjukvårdsdistrikten täckte 82 procent. Till kommunsamplet valdes kommuner av olika storleksklass och kommuner med både hög och låg incidens.

Merkostnader på över en miljard euro

Enkäten visar att kommunernas direkta kostnader för coronapandemin stiger till sammanlagt nästan 1,4 miljarder euro år 2021. Epidemin kommer att belasta kommunerna ekonomiskt också under de följande åren. De tillfrågade uppskattade att kostnaderna kommer att uppgå till drygt 400 miljoner euro år 2022 och knappt 300 miljoner euro år 2023.

 

 Kommunerna

 Sjukvårdsdistrikten

 Sammanlagt

 År 2021

 790 mn €

 560 mn €

 1 350 mn €

 År 2022

 280 mn €

 140 mn €

 420 mn €

 År 2023

 180 mn €

 100 mn €

 280 mn €

Merkostnader på grund av coronan, sammanlagt på hela landets nivå (i förhållande till befolkningsmängden). I merkostnaderna ingår bruttokostnader för coronatestning, sekvensering, spårning, vaccinering, vård av coronapatienter samt anskaffning av material och utrustning som coronan kräver. I merkostnaderna ingår också andra kostnader för coronan, t.ex. inom socialvården och undervisningssektorn.

Största delen av kostnaderna, drygt hälften, beror på testning och sekvensering. Ett coronatest (provtagning och analys) kostar 50–150 euro och en vaccinering 10–60 euro. Övriga coronakostnader är den största posten efter testning och sekvensering. Största delen av kostnadsbelastningen uppstår i kommunerna. Mest kostnader uppkom i kommuner med mer än 100 000 invånare. Dessa kommuner hade merkostnader på nästan 150 euro per invånare. Kostnaderna motsvarar ungefär de genomsnittliga nettokostnaderna för kulturväsendet år 2019. I kommuner med mindre än 100 000 men mer än 20 000 invånare var merkostnaderna cirka 80 euro per invånare, medan motsvarande belopp i kommuner med mindre än 20 000 var cirka 110 euro.

I enkäten ombads de tillfrågade också uppskatta hur mycket personalutgifter och andra kostnader som sparats in då tjänster lagts på is. Besparingar kan uppstå då kommunens egen personal kan flyttas över till coronauppgifter, till exempel spårning, från service som pausats till följd av restriktioner. Också mindre inköpsvolymer till exempel inom transporttjänster kan medföra besparingar. De tillfrågade uppskattade att omkring nio procent av merkostnaderna kunde täckas med besparingar och personalöverföringar.

I statsbudgeten har statsunderstöd för direkt ersättning av coronakostnader reserverats i ett moment utanför ramen till ett sammanlagt belopp av 1,6 miljarder euro. Det stöd som reserverats för kommunerna och samkommunerna är tänkt att delas ut under år 2021. Understödet täcker kostnaderna för år 2021, men räcker inte till att täcka coronakostnaderna under de kommande åren.

Vårdskuld också under kommande år

Särskilt förra våren avbröts många icke-brådskande tjänster på grund av coronapandemin och sköts upp till en senare tidpunkt, vilket fick köerna och vårdskulden att växa. En del av vårdskulden har uppstått då de som tillhandahåller tjänster skjutit upp icke-brådskande verksamhet. Å andra sidan har kunderna också själva skjutit upp till exempel besök inom mun- och tandvården. Servicebristen bland unga, missbrukare, bostadslösa och klienter som anlitar mentalvårdstjänster är särskilt oroväckande. De tillfrågade ombads uppskatta vårdskulden i slutet av varje år.

 

Kommunerna

Sjukvårdsdistrikten

Sammanlagt

År 2020

290 mn €

300 mn €

590 mn €

År 2021

300 mn €

160 mn €

460 mn €

År 2022

100 mn €

90 mn €

190 mn €

År 2023

70 mn €

40 mn €

110 mn €

Vårdskulden i slutet av året på hela landets nivå (i förhållande till befolkningsmängden)

Vårdskulden uppskattades har vuxit till nästan 600 miljoner euro i slutet av det första coronaåret 2020. Under 2021 uppskattas den minska något och landa på cirka 450 miljoner euro. Även om vårdköerna hunnit förkortas mellan spridningsvågorna, t.ex. sommaren 2020, växer vårdköerna när coronafallen ökar och den övriga verksamheten åsidosätts.

Av svaren att döma hinner vårdskulden minska betydligt först under 2022, då den före utgången av året kan pressas ner till knappt 200 miljoner euro. Vårdskulden uppskattas dock vara omkring 100 miljoner euro ännu år 2023.

Kommunernas arbete i frontlinjen i kampen mot coronan måste tryggas med tillräckliga resurser. Coronan medför betydande kostnader för såväl kommunerna som sjukvårdsdistrikten ännu år 2021, 2022 och 2023. Även om det är svårt att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av coronan på lång sikt, visar resultaten av enkäten ändå att coronan och vårdskulden orsakar kostnader också under de kommande åren.

Etiketter
Mikko Mehtonen

Mikko Mehtonen

Utvecklingschef
Enheten för livskraft och ekonomi, Kommunalekonomi
+358 9 771 2645, +358 50 592 8986
Ansvarsområden
  • Fakta om kommunekonomin:
  • Ekonomisk statistik och bokslutsuppgifter
  • Kostnads- och hållbarhetsberäkningar
  • Kommuninformationsprogrammet och automatisk ekonomirapportering
  • Kostnadsberäkning och marknadsmässig prissättning
  • Kartläggning av kommunekonomin
Anu Nemlander

Anu Nemlander

Sakkunnig, chef för informations- och ekonomiteamet
Social- och hälsovård
+358 9 771 2612, +358 50 563 6180
Ansvarsområden
  • ekonomi och servicestrukturer inom hälso- och sjukvården
  • kostnadsjämförelser mellan kommuner
  • klientavgifter inom hälso- och sjukvården
  • internationell verksamhet
Mari Sjöholm

Mari Sjöholm

Informationsplanerare
Enheten för social- och hälsovård
+358 9 771 2614, +358 50 338 2502
Ansvarsområden
  • statistik inom social- och hälsovården
  • sjukvårdsdistriktens och de största kommunernas delårs- och årsöversikter