Inga marginaler i kommunekonomin: Ökat tryck på att främja viktiga kommunala reformer i halvtidsöversynen

Kommunerna och städerna förväntar sig att regeringens halvtidsöversyn ska innehålla tillväxtfrämjande lösningar. Kommunförbundet understryker att kommunekonomin inte längre har några marginaler för nedskärningar eller användning av mer pengar.

Kommunekonomin har stärkts sedan vågdalen i höstas. Även om situationen i de enskilda kommunerna varierar kraftigt, har kommunsektorn lyckats balansera sin ekonomi. Framtidsutsikterna i kommunerna präglas dock fortfarande av ett stort behov av anpassning.

Kommunerna oroar sig särskilt för det utökade ansvaret för finansieringen av arbetslösheten och det grundläggande utkomststödet. Eftersom kommunerna numera också ansvarar för sysselsättnings- och näringstjänsterna, är deras ekonomi allt mer beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen och sysselsättningens utveckling.

Kommunerna har särskilt knappa resurser inom bland annat fritidstjänster, integration och yrkesutbildning. Under den pågående regeringsperioden har det gjorts betydande nedskärningar i den statliga finansieringen för dessa tjänster. Statens andel av finansieringen av kommunernas lagstadgade uppgifter har minskat under en lång tid.

Kommunförbundet betonar att det inte är möjligt att minska den statliga finansieringen utan att det äventyrar basservicens kvalitet och tillgänglighet eller leder till en betydande skärpning av beskattningen.

– Det måste bli ett slut på deloptimering mellan aktörer inom den offentliga sektorn, eftersom det inte förbättrar de offentliga finanserna. Kommunerna får inte påföras fullt finansieringsansvar för utkomststödet för unga, eftersom kommunerna redan nu finansierar hälften av utkomststödet för unga och dessutom en betydande del av utkomstskyddet för arbetslösa, säger Lauri Lyly, ordförande för Kommunförbundets arbetsutskott.

Viktiga reformer för kommunerna har inte framskridit som önskat fram till halvtidsöversynen

Fram till halvtidsöversynen har regeringsperiodens centrala reformer för kommunerna inte framskridit så som kommunerna hoppats. Hittills har riksdagen avskaffat eller luckrat upp endast 17 skyldigheter för kommunerna och städerna och infört 14 nya normer, även om det kommit många förslag på normavveckling från kommunerna.

De normavvecklingar som gjorts hittills är skenbara, och det är väldigt långt till regeringens besparingsmål på 100 miljoner euro.

Kommunförbundet kräver att kommunerna ges större frihet att organisera sin verksamhet, att normer avvecklas och att kostnadsutvecklingen bromsas inom alla förvaltningsområden. Det betyder inte att undervisningens och förskoleundervisningens verkliga kvalitet försämras. Den statsandelsnedskärning som redan genomförts med hänvisning till normavveckling måste dras tillbaka.

Beredningen av reformen av statsandelarna till kommunerna pågår fortfarande, och reformens innehåll är inte känt. Reformen av värderingsgrunderna inom fastighetsbeskattningen som beretts under flera valperioder har ännu inte genomförts.

De reformer i regeringsprogrammet som är avgörande för kommunernas ekonomiska hållbarhet måste bli klara snabbt. För den återstående valperioden finns det skäl att utarbeta en plan för en reform av kommunernas finansieringssystem på längre sikt.

Hela Finland söker tillväxt: städerna och kommunerna har en nyckelroll

Den ekonomiska tillväxten i Finland har länge varit svag. Rysslands fortsatta anfallskrig i Ukraina, urholkningen av Förenta staternas institutioner och handelskrigets konsekvenser bidrar till att upprätthålla osäkerhet och öka behoven av investeringar, särskilt inom försvaret.

Det ökar trycket på våra offentliga finanser, som dras med skuldsättning och underskott sedan tidigare, men samtidigt ger det den europeiska inre marknaden en ny dynamik. Finland har goda möjligheter att komma ikapp tillväxtutsikterna för Europa.

– Kommunerna och städerna skapar förutsättningar för regional tillväxt. Staten bör förbinda sig till att långsiktigt stärka den kommunala ekonomin och ge kommunerna och städerna bättre möjligheter att investera i hållbar tillväxt, säger Lauri Lyly.

Om staten som en del av tillväxtåtgärderna beslutar om åtgärder som orsakar kommunerna inkomstförluster, bör kommunerna få full kompensation för dem.

Närmare upplysningar:

Lauri Lyly, ordförande för Kommunförbundets styrelses arbetsutskott, tfn 050 682 93

Timo Reina, vice vd vid Kommunförbundet, tfn 040 555 8458

Minna Punakallio, chefsekonom, tfn 040 751 5175