Studerande inom yrkesutbildning trivs till och med bättre i sina studier än gymnasieelever och grundskoleelever

Enligt en ny enkät om skolhälsa från Institutet för hälsa och välfärd (THL) uppger 80 procent av de som studerar inom yrkesutbildning på andra stadiet att de tycker om att gå i skolan. Andelen är den klart högsta av de utbildningsformer som ingår i enkäten, högre än i den grundläggande utbildningen och gymnasiet.

Samma trend framgår också i Kommunförbundets utredning av välmåendet hos barn i skolpliktsåldern och kommunernas satsningar (Kuntapalvelujen vaikuttavuus? Oppivelvollisuusikäisten hyvinvoinnin ja kuntien panostusten tarkastelua). Enligt utredningen upplever de studerande inom yrkesutbildningen att de har bättre möjligheter att påverka och bättre arbetsro i skolvardagen än andra studerande på andra stadiet. Dessutom är upplevelsen av skoltrötthet mindre och till och med på nedgång inom yrkesutbildningen

Tillfredsställelsen med yrkesutbildningen och dess tillgänglighet kartlades också tidigare i en kommuninvånarundersökning år 2024, där de som använde yrkesutbildningens tjänster var mycket nöjda (vitsord 3,8-3,9/5). Också i enkäten om skolhälsa upplevde en stor majoritet av de studerande inom yrkesutbildning att det råder tillräcklig arbetsro och att atmosfären vid läroanstalterna är uppmuntrande.

”När man talar om yrkesutbildning framhävs ofta enskilda problem och orosmoment. Nu visar utredningarna dock att majoriteten av de unga trivs i sina studier och upplever att de kan påverka sin egen vardag. Denna ”tysta framgång” förtjänar synlighet, säger Ilkka Eronen, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Personligt engagemang ökar delaktigheten

Eronen bedömer att de studerandes upplevelse av delaktighet och möjligheter att påverka har stärkts av den ändring som gjorts i reformen av yrkesutbildningen, där en personlig utvecklingsplan för kunnandet (PUK) utarbetas för varje studerande.

”Varje studerande deltar i utarbetandet av sin egen utvecklingsplan. Detta gör lärandet mer individuellt och ökar känslan av att den egna rösten blir hörd. Utbildningsanordnarna och lärarna har gjort ett utmärkt jobb under utmanande förhållanden och hårda tider”, berömmer Eronen.

Utmaning: en del studerande har ett stort behov av rehabiliterande undervisning

Det går dock inte så bra för alla studerande. Enligt enkäten om skolhälsa ökar problemen med depression och ångest också inom yrkesutbildningen.

Kommunförbundet och nätverket Arenan för yrkesutbildning har föreslagit en modell för att utveckla den rehabiliterande undervisningen, eftersom en del studerande behöver starkare stöd än vad de ges för närvarande.

En del av de studerande har utmaningar med livshanteringen samt till exempel psykisk ohälsa och missbruk, och denna bakgrund gör att studieförmågan tillfälligt inte räcker till för att fullgöra läroplikten.  

”Vi behöver starkare modeller för samarbete mellan yrkesläroanstalter, verkstäder och välfärdsområden. Varje ung person måste hitta sin väg till utbildning och arbetsliv. Rehabiliterande undervisning bör ses som en del av ett bredare samhälleligt ansvar där utbildningssystemet, social- och hälsovårdstjänsterna och ungdomsarbetet förenar sina krafter för att stödja de unga”, säger Eronen.

Om de studerande hela tiden visas från en tjänst till en annan kan det leda till att servicekedjan belastas och blir otydlig, och att den unga inte hittar någon permanent lösning.

”Samarbetet mellan olika aktörer kan fungera bra, men det är ofta beroende på regionen eller till och med enskilda personer, och är sällan strukturellt etablerat. Nu är det dags att lyfta fram god praxis och välfungerande nya initiativ.”

Initiativet med rehabiliterande undervisning har tagits emot på ett positivt och nästan uteslutande uppmuntrande sätt, och samtidigt har behovet av det uppmärksammats på bred front. I diskussionerna har man i synnerhet identifierat utmaningar och utvecklingsbehov i förhållande till de nuvarande strukturerna: de motsvarar inte den förändrade situationen.