Utredning: Kommunerna har satsat mycket på barns och ungas välmående

Kommunerna har under det senaste decenniet avsevärt ökat resurserna för att främja barns och ungdomars välmående, enligt en utredning från Kommunförbundet. Omkring 13 000 nyanställningar har gjorts och tjänsterna har blivit mångsidigare. Majoriteten av de unga mår fortfarande bra: cirka 85 procent säger att de är nöjda med sitt liv.

Samtidigt behöver vissa unga alltmer stöd. Kommunerna har infört effektfulla lösningar, och utan dessa insatser skulle de unga må klart sämre. De växande utmaningarna i framtiden kräver att resurserna riktas rätt och kommunerna måste ges tillräckligt med handlingsutrymme för att utveckla sin verksamhet.

– Vi måste fråga oss om vi gör rätt saker och riktar resurserna dit där de gör mest nytta. Behoven av tjänster kan inte tillgodoses i det oändliga genom att nya uppgifter ständigt läggs till de gamla. Därför bör kommunernas utvecklingsutrymme inte krympas, utan utvidgas, säger Susanna Huovinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

Massiva satsningar på barnens och de ungas vardag

Kommunerna har satsat mycket på barns och ungas välmående under det senaste decenniet. Under 2010–2023 anställdes cirka 13 000 nya personer till den grundläggande utbildningen, gymnasierna och ungdomsarbetet, och nettokostnaderna för den grundläggande utbildningen ökade med 1,9 miljarder euro. Antalet elever per lärare är nu i genomsnitt 15 i stället för tidigare 16.

Också annan personal än lärare har anställts: 94 procent av kommunerna erbjuder skolungdomsarbete, och i skolorna arbetar allt fler vuxna som stöder välbefinnandet. Skolan samlar ett brett utbud av lärare, kuratorer, handledare och andra anställda som stöder lärande och välbefinnande. Tjänsterna för barn i skolåldern har blivit mångsidigare även till följd av ändringar i lagstiftningen.

”Kommunerna har infört effektfulla lösningar som gagnar barn och unga. Utan dessa insatser skulle de unga må klart sämre”, säger Maria Salenius, direktör för välfärdsfrågor vid Kommunförbundet.

Utredningen har gett omfattande information om hur barns och ungas välmående utvecklats och vilka åtgärder kommunerna vidtagit under 2010–2024. Som material har använts bland annat resultat från skolhälsoenkäter, verktyget TEA-viisari, ekonomiska nyckeltal och personalmängdens utveckling.

Välmåendet blir allt mer polariserat

Majoriteten av ungdomarna mår fortfarande bra: cirka 85 procent säger att de är nöjda med sitt liv (år 2023). Hos en del barn och unga har behovet av stöd dock vuxit. Under 2010–2024 har till exempel allt fler fått problem med sin psykiska hälsa och upplevt ensamhet och otrygghet. Inlärningsresultaten har sjunkit trots ökade resurser.

"I skolan möter man barnen och de unga varje dag, och dessutom har kommunens fritidstjänster en stor roll i de ungas liv. Barn i skolåldern har många vuxna runt sig, och lagstiftningen har medfört nya tjänster i vardagen. Vi behöver ändå fråga oss om vi gör rätt saker och om vi riktar resurserna dit där de gör mest nytta,” säger Irmeli Myllymäki, direktör för utbildningsfrågor.

Utmaningar kräver nya lösningar

Barns och ungas vardag påverkas av många fenomen som kommunerna inte kan hantera ensamma: utmaningar med psykisk hälsa, ensamhet, fysisk inaktivitet, digitalisering, nedskärningar som drabbat familjer och organisationer samt global instabilitet. De här utmaningarna är som tvålar – de glider oss lätt ur händerna.

"När det är svårt att öka resurserna måste vi överväga hur vi kan säkerställa kommunernas verksamhetsförutsättningar och deras förmåga att skapa en hållbar grund för ett gott liv för barn och unga mitt under många förändringar. Speciellt behöver vi komma på hur vi kan hjälpa de barn och unga som behöver mest stöd. Inget barn och ingen ung person får gå förlorad”, betonar Susanna Huovinen.

Antalet barn minskar, men kostnaderna minskar inte i samma proportion

Under de undersökta åren syntes den sjunkande nativiteten ännu inte i det totala antalet barn i skolpliktsålder. År 2030 kommer det ändå att finnas uppskattningsvis 80 000 färre barn i grundskoleåldern. Samtidigt ökar kostnaderna och det behövs allt fler sorts tjänster. Det ställer allt högre krav på kommunerna.

Kommunernas arbete har redan visat att välmåendet kan byggas upp målmedvetet. Nästa steg är att fundera ut hur man skapar strukturer som särskilt hjälper de barn och unga som behöver mest stöd.

Nyckeln är samarbete

Kommunernas tjänster skapar grunden för barns och ungas välmående, men hela samhällets insats behövs för att problemen ska kunna lösas. Familj, vänner och fritid är viktiga, och det är nödvändigt att kommunerna och välfärdsområdena samarbetar kring tjänsterna för barn och familjer. Även organisationerna har en central roll.

Behoven av tjänster kan inte tillgodoses i det oändliga genom att nya uppgifter ständigt läggs till de gamla. Vi måste också kunna utreda vad som kan göras annorlunda. Därför bör kommunernas utvecklingsutrymme inte krympas, utan utvidgas. I framtiden är det viktigt att söka lösningar genom samarbete med andra kommuner, dela god praxis och kunskap samt utnyttja redan insamlad information om välmåendet när verksamheten utvecklas.

En viktig observation från utredningen är att det gamla sättet att arbeta i silor inte längre räcker. Frågor om barns och ungas välmående kräver ett nytt slags samarbete och en mer tillåtande lagstiftning som stöder långsiktig utveckling.

Mer information

Ta del av rapporten på finska: Kuntapalveluiden vaikuttavuus? Oppivelvollisuusikäisten hyvinvoinnin ja kuntien panostusten tarkastelua | Kuntaliitto.fi