Skolskjutsar kostar kommunerna nästan 249 miljoner euro – i små kommuner skjutsas nästan hälften av eleverna

År 2024 använde kommunerna närmare 249 miljoner euro på skolskjutsar inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Omkring 105 000 elever får skolskjuts. Antalet elever som får skolskjuts har minskat med cirka 10 000 på tio år. 

Kommunförbundets enkät om skolskjutsar besvarades av 221 kommuner, så resultaten ger en utförlig bild av läget i fråga om skolskjutsar i Finland.

”Skolskjutsar är i många kommuner nödvändiga för att göra skoldagen möjlig. Skolskjutsarna säkerställer att eleverna kan komma till skolan på ett tryggt sätt oberoende av boningsort”, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Stora skillnader i kommunernas skyldighet att ordna skolskjutsar

Behovet av skolskjutsar varierar stort mellan kommunerna. I glesbygden kan skolresorna vara längre och skolnätet glesare, vilket ökar elevernas behov av skjuts.

I kommuner med färre än 5 000 invånare får närmare hälften av eleverna skolskjuts. I städer med över 100 000 invånare är däremot andelen elever som får skolskjuts mindre än en tiondel av alla elever.

Skillnaderna syns också i kostnaderna: i de minsta kommunerna kan kostnaderna för skolskjutsar per elev vara upp till tre gånger så höga som de genomsnittliga kostnaderna. I stora städer utnyttjas ofta kollektivtrafiken för skjutsarna, medan de i mindre kommuner oftare sköts med bussar i beställningstrafik och taxibilar. Kollektivtrafiken är ofta det förmånligaste sättet att sköta skjutsarna. Då får eleven avgiftsfria biljetter.

Utvecklingen av antalet elever som får skolskjuts tyder på att de flesta familjer bor i närheten av skolorna. Om kommunerna har gjort ändringar i skolnätet under de senaste åren, kan detta snarare ha inneburit att man ändrat på rutterna för de elever som redan får skolskjuts. Antalet elever som får skolskjuts ökar inte nödvändigtvis. 

Många elever berörs av långa skolresor

Arrangemangen kring skjutsar påverkar också elevernas vardag. Något över hälften av kommunerna anger i enkäten att det i kommunen finns elever vars resa till och från skolan med väntetider tar minst två timmar per dag. 

Vid planeringen av rutter och arrangemangen kring skjutsar måste man beakta många faktorer som påverkar restiden. En del av eleverna bor på långt avstånd från skolan. I många kommuner måste man också fästa vikt vid att kostnaderna hålls skäliga och under kontroll som en del av kostnaderna för den grundläggande utbildningen. Detta kan synas i elevernas vardag i form av långa restider. Här krävs det en avvägning.

”I arrangemangen kring skjutsar måste man ofta jämka mellan långa avstånd, elevernas säkerhet och kostnaderna för skjutsarna. Detta kan synas i elevernas vardag i form av långa restider”, säger Sjöström.

Under de kommande åren verkar antalet grundskoleelever minska med upp till 90 000 elever. Det är sannolikt att skolnätet i olika kommuner kommer att ses över och att skolskjutsarna också kommer att väcka diskussion. Ökar nedskärningen av antalet skolor de facto antalet elever som får skolskjuts eller förändras skolresorna för de elever som får skjuts? Kommunerna är väl medvetna om att restiderna påverkar både skolgång och fritidsaktiviteter. 

Utbudet av aktörer som tillhandahåller skolskjutsar är måttligt eller begränsat

Det är inte lätt att förbättra kostnadseffektiviteten för skolskjutsarna. Endast cirka en tredjedel av kommunerna anger att de under de senaste tre åren kunnat förbättra kostnadseffektiviteten för skolskjutsarna. Den vanligaste orsaken till att kostnaderna ökat är stegringen av den allmänna kostnadsnivån samt de utmaningar som rutter och långa avstånd medför.

"Kommunerna strävar kontinuerligt efter att utveckla planeringen och konkurrensutsättningen av skjutsarna så att de blir mer kostnadseffektiva. Det verkar som om detta arbete håller på att försvåras", säger Sjöström.

En majoritet av kommunerna upplever att utbudet av aktörer som tillhandahåller skolskjutsar är måttligt eller begränsat. Många kommuner uppgav att den allmänna stegringen av kostnadsnivån har ökat kostnaderna för skjutsarna. Positivt är att kommunerna under de senaste åren i samband med konkurrensutsättningen av skolskjutsar har gjort framsteg i införandet av rena, dvs. utsläppssnåla fordon. Många kommuner betonade också att en fungerande kollektivtrafik minskar behovet av buss- och taxiskjutsar som ordnas av kommunen. I detta avseende främjar satsningar på kollektivtrafiken skötseln av skolskjutsarna. 

Kommunerna erbjuder ofta skolskjutsar i större utsträckning än vad lagen föreskriver

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska kommunen ordna avgiftsfri skolskjuts om skolvägen är längre än fem kilometer. I många kommuner erbjuds dock skolskjutsar i större utsträckning än så, i synnerhet för elever i förskoleundervisning och i årskurs 1–2.

”Många kommuner har ansett det nödvändigt att ordna skjutsar för de yngsta eleverna också för kortare sträckor. Till exempel en promenadsträcka på nästan fem kilometer upplevs vara lång för ett litet barn, i synnerhet med beaktande av lokala omständigheter”, säger Sjöström.

Trafiksäkerheten väcker diskussion – familjernas situation skapar också en ny efterfrågan på skjutsar

Största delen av kommunerna bedömer inte behoven av skolskjutsar enbart utifrån skolvägens längd. Kommunerna bedömer behoven av skjuts också med hänsyn till hur farlig, svår eller ansträngande vägen är. I dessa sammanhang krävs det en utredning och bland annat myndighetssamarbete. Genom att satsa på säkra vägförhållanden och ett gott underhåll kan man bidra till att det inte alltför lätt uppstår behov av skjutsar för kortare sträckor än fem kilometer. 

Kommunerna lyfter också fram nya praktiska utmaningar vid ordnandet av skolskjutsar. Till exempel har det allt vanligare växelvisa boendet ökat antalet situationer där skjutsar önskas från två olika adresser.

”Familjernas livssituationer har förändrats och till exempel växelvist boende har blivit vanligare. Det innebär att kommunerna behöver tackla nya typer av frågor då det gäller ordnandet av skolskjutsar”, säger Sjöström.

Fakta om skolskjutsar

• Ungefär 105 000 elever anlitar skolskjuts 
• Kommunerna använde 249 miljoner euro till skjutsar år 2024
• I kommuner med färre än 5 000 invånare får närmare hälften av eleverna skolskjuts
• Kommunförbundets enkät om skolskjutsar besvarades av 221 kommuner

Läs rapporten (på finska): Esi- ja perusopetuksen koulukuljetukset 2024-2025 | Kuntaliitto.fi