En flexibel och uppmuntrande väg till lärande för alla • Den grundläggande finansieringen för utbildning bör utökas betydligt och finansieringen bör ge möjlighet till särskilda insatser för att på att det lokalt mest ändamålsenliga sättet stödja unga som hotas av marginalisering. • Början av
Sakkunnigtjänster
Hållbarheten i den kommunala ekonomin bör tryggas vid förändringar • Nya fenomen – såsom förändringarna i arbetslivet, digitaliseringen och delningsekonomin – utmanar skattesystemet och finansieringen av hela den offentliga sektorn i framtiden. Kommunernas finansieringssystem måste utvecklas så att
• I totalrevideringen av markanvändnings- och bygglagen måste kommunerna få behålla rätten till självständiga val i markpolitiken, planläggningen och utarbetandet av program för genomförandet. Kommunernas planläggningsmonopol bör kvarstå. • Planerings- och tillståndssystemet bör förenklas utan att
• Kommunerna har det primära ansvaret för att skapa förutsättningarna för tillväxt, innovationer, livskraft och sysselsättning. För detta krävs tillräckliga incitament (skatteinkomster) och spelrum (allmänna kompetens). • Lagstiftningen om tillväxttjänster bör tillåta smidiga avtal mellan kommuner
Kommunförbundet eftersträver en nationell vision av framtidens kommun. Den gemensamma synen på en kommun med självstyrelse och kloka värderingar bör utvecklas genom att överskrida regeringsperioderna parlamentariskt i samarbete med kommunerna. Kommunal självstyrelse är handlingsfrihet och ekonomiskt
På den här webbplatsen presenteras material med avsikt är att betjäna kostnadsberäkningen i kommunerna. Kostnadsberäkning behövs bl.a. för: prissättning konkurrensutsättning lönsamhetsjämförelser bedömning av resultatrikhet Kostnadsberäkning har en viktig funktion även bl.a. vid tillämpning
Denna utredning gäller organiseringen av primärvården och socialservicen i Finlands 295 fastlandskommuner år 2017. Anordnare av primärvård och socialservice kan vara antingen en kommun eller ett samarbetsområde. Samarbetsområdena kan vara organiserade som samkommuner eller enligt modellen med
Kommunförbundet har utrett organiseringen av primärvården och socialservicen i Finlands 295 fastlandskommuner år 2018. Anordnare av primärvård och socialservice kan vara antingen en kommun eller ett samarbetsområde. Samarbetsområdena kan vara organiserade som samkommuner eller enligt modellen med
Inkomstregistret är en nationell elektronisk databas över inkomstuppgifter (löne-, pensions- och förmånsuppgifter på individnivå). Inkomstregistret ersätter de årsanmälningar som lämnas in till Skatteförvaltningen, arbetspensionsanstalter, arbetslöshetsförsäkringsfonden och
Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) årsboksbeslut HFD:2013:32 gällde e-post som en tidigare anställd på ett bolag skickat till Tekes. Meddelandena gällde en undersökning som Tekes utförde angående bolagets affärsverksamhet. Bolaget, som kände till namnet på avsändaren, hade av Tekes begärt att få e
Kommunförbundet publicerar en månatlig aktualitetsöversikt, Förändringsläget. Hittills publicerade e-brev (på finska, vissa inslag på svenska): 2/2019 | 1/2019 11/2018 | 10/2018 | 9/2018 | 8/2018 | 7/2018 | 6/2018 | 5/2018 | 4/2018 | 3/2018 | 2/2018 | 1/2018 11/2017 | 10/2017 | 09/2017 | 08/2017 | 7
Kommunförbundet leder under hösten 2018 och våren 2019 en prognostiseringsprocess i två delar för nätverksprojektet Kommunen som välfärdsfrämjare. Målet är att under hösten utreda vad främjande av välfärden betyder ur kommuninvånarnas synvinkel i framtiden, år 2030. I praktiken kommer höstens
Kommunförbundets strategi-, prognostiserings- och utvecklingsmodell. I prognostiserings-, strategi- och utvecklingsmodellens första fas produceras strategisk framtidskunskap i samarbete med kommunerna och landskapen. I följande fas kommer idéerna som fötts ur prognostiseringen, strategimålen och
Kommunförbundet ordnade workshoppar om strategi och prognostisering i alla sina enheter i augusti–september inför utarbetandet av verksamhetsplanen för år 2019. Syftet med övningen var att lyfta fram aktuella framtidsteman till stöd för verksamhetsplaneringen i enheterna. Ett annat syfte var att
Ibland gäller en begäran om uppgifter som kommunen får också e-postmeddelanden till myndigheter eller mellan myndigheter. Till och med e-postkorrespondens mellan förtroendevalda har någon gång begärts. E-postmeddelanden som myndighetshandling Om kommunen får en sådan begäran ska man först bedöma
Lagen om företagshemligheter förtydligar definitionen av företagshemlighet och grundar sig på direktivet om företagshemligheter (2016/943). Lagen beskriver vad en företagshemlighet är i vilka situationer utnyttjandet av en företagshemlighet är obehörigt eller berättigat vad domstolen kan göra i fall
Finansministeriet (FM) publicerade torsdagen den 9 augusti sitt förslag till statsbudget för 2019. Förslaget finns på Finansministeriets webbplats (kommer snart) och pressmeddelanden om ministeriets interna förhandlingar finns här. FM:s budgetförslag för 2019 innehåller inga stora överraskningar i
De förtroendevalda har en central ställning i det kommunala beslutsfattandet som baserar sig på representativ demokrati. Den högsta beslutanderätten utövas av de förtroendevalda i fullmäktige. En enskild förtroendevalds uppdrag kan återkallas endast på grund av brott. Uppdraget för ett organ i sin
Kommunförbundets enhet för undervisning och kultur inledde i maj 2017 ett projekt som lyfter fram undervisnings- och kulturtjänsternas roll och betydelse i framtidens kommun. Projektet Bildningskommunens roller och stöd syftar till att hitta bildningskommunens möjligheter och påvisa dess styrkor
På den här sidan finns namnen på de ansvariga beredarna av vårdreformen och beredningens webbsidor landskapsvis. 1. Nyland Beredningens webbplats: www.uusimaa2019.fi/uusimaa2019.fi/nyland_2019 2. Egentliga Finland Beredningens webbplats: kimpassa-allihopa.fi/sv/ 3. Satakunta Beredningens webbplats