Det kommunala pensionssystemet står inför stora förändringar

Eläkejärjestelmä

Arbetsgruppen tillsatt av projektgruppen för vård- och landskapsreformen publicerade i februari en slutrapport  (på finska) om de separata pensionssystemen. Arbetsgruppen anser i sin rapport att en sammanslagning av den kommunala och privata sektorns pensionssystem är både tekniskt möjlig och ändamålsenlig. Med andra ord föreslår arbetsgruppen att det kommunala pensionssystemet avvecklas på så sätt att allt arbete försäkras enligt den privata sektorns pensionssystem ArPL. Kommunförbundet, flera kommuner och andra organisationer som känner till pensionssystemen gav sina utlåtanden om rapporten före utgången av april. Därefter fortsätter beredningen av ärendet som tjänstemannauppdrag fram till det politiska beslutsfattandet.

Enligt arbetsgruppens förslag skulle Keva bli ett ArPL-verk som skulle verkställa lagen om pension för arbetstagare. Finanstekniskt kan den del av de kommunalt anställdas intjänade och löpande pensioner som motsvarar ArPL överflyttas till ArPL- systemet och ArPL-Keva. Den del av pensionsskyddet som överstiger nivån i lagen om pension för arbetstagare skulle lämnas i den offentliga pensionsanstalten (s.k. OffPL-Keva). Den skulle också sköta statens pensioner.

En sådan indelning är emellertid inte tillräcklig, eftersom arbetskraften inom det kommunala pensionssystemet är äldre, mer kvinnodominerad och mer långlivad än arbetskraften inom ArPL. Det kommunala pensionssystemets pensionsutgifter är bland annat därför cirka 1,5 procentenheter högre i förhållande till lönesumman jämfört med den privata sektorns pensionsutgifter. Skillnaden växer dessutom kraftigt under 2020-talet. Om inga andra åtgärder vidtas vid sammanslagningen kan den orsaka ett betydande höjningstryck i ArPL-premienivån. För att kompensera för höjningstrycket föreslår arbetsgruppen att kommunsektorn betalar ett s.k. neutraliseringsbelopp till det privata arbetspensionssystemet.

Kompensationen innebär att man från det kommunala systemet, utöver den försäkringstekniska ansvarsskulden och solvenskapitalet, dessutom överför till ArPL-systemet en summa som ska neutralisera avgiftsbördan. Enligt arbetsgruppens beräkningar skulle överföringen uppgå till 10,5 miljarder euro, men behovet av neutralisering preciseras i den fortsatta beredningen. Preciseringen av neutraliseringsbeloppet är förenad med stor osäkerhet eftersom beräkningarna på lång sikt är mycket känsliga för förändringar i antagandena bakom beräkningarna. Storleksordningen kan beskrivas med att om man höjer den genomsnittliga kommunalskatten med en procentenhet ger det kommunerna cirka en miljard euro i extra skatteinkomster.

Neutraliseringen kan delvis finansieras med Kevas medel, men en del kommer att samlas in på kommunfältet genom högre pensionspremier än i OffPL-Kevas övriga sektorer. Summan som krävs för att neutralisera sammanslagningens effekt kommer i början att höja priset på arbete i kommunsektorn då kommunerna finansierar såväl det privata arbetspensionssystemets avgifter som det offentliga OffPL-Keva. Vi ska komma ihåg att även med om systemet med två separata pensionssystem skulle bestå, hade pensionsansvaret som neutraliseringen hänför sig till med tiden samlats in av det kommunala pensionssystemets finansiärer i alla fall. Följden av sammanslagningen blir att avgiftsbördan för de sektorer som ansvarar för finansieringen av pensionssystemen förblir oförändrad, men den kommunala sektorns finansieringsansvar tidigareläggs.

Fördelen av sammanslagningen av pensionssystemen är att riskerna fördelas mellan parterna. Sammanslagningen av pensionssystemen kunde undanröja avgiftsunderlagskonsekvenserna som förorsakas av att arbetskraften flyttar mellan sektorerna. På mycket lång sikt kunde sammanslagningen också leda till att pensionsavgifterna i kommunerna sjunker till samma nivå som i den privata sektorn.

 

Mer information på Kommunförbundets webbplats:

Mer information på webben:

tags