Den andra rapporten om barnskyddsenkäten är klar

Barnskyddets personalresurser tunnast i Egentliga Tavastland, Kymmenedalen, Birkaland, Österbotten, Norra Savolax, Nyland och Egentliga Finland

Den andra rapporten om barnskyddsenkäten 2017 är klar. Enkätresultat har publicerats tidigare 1.2.2018 och 14.5.2018.  I denna rapport granskas landskapsvis barnskyddets personalresurser, resurserna för den juridiska expertis som behövs för barnskyddet, tillgången till mentalvårds- och andra vårdtjänster för barn samt hur verkställandet av socialvårdslagen framskrider.

Tillgången till socialarbetare i ordinarie tjänst är på ganska god nivå i Norra och Södra Karelen, Kajanaland och Lappland. Vikarier för socialarbetare finns det i tillräcklig grad endast i Mellersta Österbotten och värst är situationen i Södra Österbotten, Kajanaland och Päijänne-Tavastland.

Arbetsinsatserna i familjearbetet räcker till väl eller rätt väl i alla landskap och socialhandledningen räcker till i fem landskap.

När man betraktar alla ovannämnda yrkesgrupper ser personalresurserna tunnast ut i Egentliga Tavastland, Kymmenedalen, Birkaland, Österbotten,  Norra Savolax, Nyland och Egentliga Finland.

Tillgången till juridisk expertis ser ut att vara tillräcklig endast i Päijänne-Tavastland. Hälften av de tillfrågade kommunerna och samarbetsområdena säger sig köpa tjänster av privata serviceproducenter för juridisk hjälp i barnskyddsärenden.  I viss mån anlitades kommunens egna, samkommunens, regionförvaltningsverkets eller Kommunförbundets juridiska expertis. De anställdas juridiska sakkunskap har utvecklats genom att de gått på kurser och satt sig in i rättspraxis, handböcker i hur lagarna tillämpas och liknande källor. I de öppna svaren betonades att det borde vara lättare att få juridisk expertis i barnskyddsfrågor och att tillgången borde breddas för olika situationer i barnskyddet. Den juridiska expertisen borde också vara tillräckligt nära klientarbetet så att den blir en verklig del av det praktiska barnskyddsarbetet.

I beredningen av vårdreformen i landskapen är det viktigt att beakta allokeringen av resurser inom socialservicen och mellan social- och hälsovården, att garantera skötseln av de myndighetsuppgifter som barnskyddet och övrig socialvård kräver och högklassigt klientarbete samt att förstärka det juridiska stödet i barnskyddet.

Mentalvårdstjänster för barn ordnas för barnskyddets klienter med rimlig arbetsmängd och inom rimlig tid endast i Kajanaland och Norra Karelen

Endast 37 % av de kommuner och samarbetsområden som besvarat enkäten bedömer att mentalvårdstjänster ordnas med rimlig arbetsmängd och inom rimlig tid eller ändamålsenligt utan dröjsmål. För fem år sedan var 63 % av samma åsikt. De tjänster som saknas ersatts ofta med vård av barn utom hemmet. Kommunerna och samkommunerna anser dessa placeringar vara tvivelaktiga lösningar, såväl mänskligt som ekonomiskt.  Enligt enkätresultatet bor hälften av finländarna i kommuner där barn ofta placeras i vård utom hemmet för att den mentalvård barnet skulle behöva av någon anledning inte kan ordnas.

Bland landskapen är situationen rätt bra endast i Kajanaland och Norra Karelen där mentalvårdstjänster för barnskyddets klienter ordnas med rimlig arbetsmängd och inom rimlig tid. I Mellersta Österbotten och i Södra Karelen ordnas tjänsterna, men det är besvärligt och tar mycket tid.

I Norra Österbotten, Egentliga Finland, Egentliga Tavastland, Mellersta Finland, Södra Österbotten, Nyland och Birkaland är situationen oroande. I många kommuner i dessa landskap uteblir servicen helt och hållet.

I övriga landskap finns det avsevärda skillnader mellan kommunerna i fråga om tillgången till service. Detta är en stor utmaning för beredningen av vårdreformen och utvecklingen av servicen i landskapen.

Verkställandet av socialvårdslagen ser ut att ha framskridit snabbast i Satakunta och Norra och Södra Savolax 

Den reviderade socialvårdslagen trädde i kraft till största delen 1.4.2015. Syftet var att flytta tyngdpunkten i socialtjänsterna från barnskyddet till lättare tjänster som föreskrivs i socialvårdslagen och minska behovet av barnskyddsåtgärder. Genom enkäten utreddes huruvida så har skett.

Socialvårdslagen är enligt enkäten fortfarande inte verkställd. Den statliga finansieringen av verkställandet av lagen upplevs otillräcklig och kommunernas allmänt knappa ekonomiska resurser har också påverkat stärkandet av de förebyggande tjänster som föreskrivs i socialvårdslagen.

Granskningen på landskapsnivå ger en preliminär bild av situationen i landskapen. Verkställandet av socialvårdslagen ser ut att ha framskridit snabbast i Satakunta, Norra och Södra Savolax och Norra Österbotten.

Utmaningen i Egentliga Tavastland, Kymmenedalen och Lappland är skillnaderna mellan kommunerna i verkställandet av lagen; vissa kommuner har kommit långt medan andra bara inlett processen. Särskilt kommunerna i Södra Österbotten, Kymmenedalen och Kajanaland kommer att behöva sätta fart på verkställandet de närmaste åren.

I beredningen av vårdreformen i landskapen måste man säkerställa tillräckliga resurser och tillgång till de tjänster som föreskrivs i socialvårdslagen och därigenom stärka det tidiga stödet till familjerna och minska på trycket i barnskyddet.

Etiketter
Aila Puustinen-Korhonen

Förnamn
Aila
Efternamn
Puustinen-Korhonen
Sakkunnig

Kontaktinformation
Telefonnummer
+358 9 771 2610
Mobiltelefon
+358 50 344 6884
Ansvarsområden
  • barnskydd
  • forskning och utveckling inom barnskyddet
  • barnskyddsstatistik
  • hemservice för barnfamiljer
Organisation
Finlands Kommunförbund rf
Enhet
Social- och hälsovård
Team
Sosiaali- ja terveyspalvelut-tiimi
Statistiksakkunniga