Yrkesutbildningsreformen - kommunerna får mer sysselsättningsfrämjande verktyg

Genom strategisk ledning kan kommunen bättre än tidigare utnyttja yrkesutbildningen så att den stöder kommunens och regionens utbildnings- och näringspolitiska mål och målen för sysselsättningsfrågorna.

Yrkesutbildningen har lagts om så att den bildar en kompetensbaserad och kundorienterad helhet. Den nya lagstiftningen om yrkesutbildningen trädde i kraft 1.1.2018. Därmed kan utbildningsanordnarna inom ramen för sitt tillstånd att ordna utbildning friare än tidigare besluta om inriktningen på sitt utbildningsutbud samt hur och i vilken inlärningsmiljö utbildningen ordnas. Yrkeskompetens förvärvas enligt en individuell plan i läroanstaltens inlärningsmiljöer, på arbetsplatser eller genom olika kombinationer av dessa.

Yrkesutbildningen har en stark kommunal förankring. Kommunernas, samkommunernas och de kommunägda aktiebolagens målinriktade antal studerandeår är 144 000. Av det totala anslaget för yrkesutbildningen har cirka 1,3 miljarder euro anvisats till kommunala anordnare av yrkesutbildning.

Ammatillinen koulutus

 

Yrkesutbildningen har en stark kommunal förankring

Till följd av reformen överfördes en del av arbetskraftsutbildningen till Undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde. Tillståndet att ordna utbildning inbegriper för flera kommunala yrkesutbildningsanordnares del uppgiften att ordna arbetskraftsutbildning. Exempelvis erbjuder Raision seudun koulutuskuntayhtymä (samkommunen för utbildning i Reso) arbetskraftsutbildning i form av en utbildning som förbereder för en grundexamen i maskin- och produktionsteknik för invandrare. I Tammerfors omorganiseras tjänsterna inom ramen för ett sysselsättningsprojekt som ett samarbete mellan sysselsättningstjänsterna och yrkesutbildningen (Tredu).

I prestationsbeslutet för 2018 har sammanlagt 5 300 studerandeår anvisats för arbetskraftsutbildningen. Av dessa har 63 % anvisats till kommunala yrkesutbildningsanordnare, kommuner, samkommuner eller kommunägda aktiebolag. Sålunda kan kommunerna bättre än tidigare använda yrkesutbildningen som ett sysselsättningsfrämjande redskap i regionen.

Utbildningsanordnaren och arbets- och näringsförvaltningen avtalar om ordnande av arbetskraftsutbildning. Valet av studerande till arbetskraftsutbildningen görs av arbets- och näringsbyrån i samarbete med utbildningsanordnaren.

För frivilliga studier kan också arbetslösa söka sig till en yrkesutbildning. Om villkoren uppfylls kan frivilliga studier ske med stöd av arbetslöshetsförmån.  Arbets- och näringsbyrån bedömer om utbildningen ökar personens yrkeskunnighet och möjligheter på arbetsmarknaden och om de övriga förutsättningarna för stöd för frivilliga studier uppfylls. Genom att rikta utbildningsutbudet kan anordnarna av yrkesutbildning också förbättra de arbetslösas studiemöjligheter.

Etiketter