Överdimensionerade nedskärningar i finansieringen av yrkesutbildningen bör kompenseras – tidsbunden finansiering ingen garanti för studerandena

Statsandelsfinansieringen för yrkesutbildning måste vara tillräcklig för att anordnarna av yrkesutbildning ska ha faktiska möjligheter att ordna utbildning i enlighet med lagstiftningen om verksamheten. Den utvidgade läroplikten framhäver ytterligare betydelsen av tillräcklig finansiering. Vid ramförhandlingarna bör basfinansieringen för yrkesutbildning höjas permanent med ett anslag på 80 miljoner euro. 

Reformen av yrkesutbildningen 2017 uppskattades medföra kostnadsbesparingar på upp till 256,5 miljoner euro (RP 39/2017 rd). Enbart ökningen av utbildningen på arbetsplatserna uppskattades medföra besparingar på 92,2 miljoner euro. I praktiken har det visat sig att de nedskärningar som på basis av bedömningen av kostnadseffekterna gjordes i finansieringen av yrkesutbildningen var helt överdimensionerade. 

De största utgiftsposterna inom yrkesutbildningen är lönekostnaderna för personalen, dvs. främst för lärarna, samt fastighetskostnaderna. Det är klart att utbildningsanordnarna har varit tvungna att effektivisera verksamheten just i fråga om dessa utgiftsposter, samtidigt som behovet av stöd har ökat i synnerhet för unga och studerande utan tidigare yrkesexamen. 

-  De studerande, deras vårdnadshavare och arbetslivet har varit oroade över mängden undervisning och handledning inom yrkesutbildningen. Utan tillräcklig permanent finansiering är det svårt att hålla mängden undervisning och handledning ens på nuvarande nivå, säger rektor Päivi Saarelainen från utbildningscentralen Salpaus.

Sanna Marins regering har strävat efter att korrigera finansieringsunderskottet i personalutgifterna med ett tidsbundet anslag som årligen ska sökas och delas ut separat. År 2021 uppgår det till 80 miljoner euro. Anslaget är en fortsättning på den tilläggsfinansiering för stärkande av resurserna för undervisning och handledning som beviljades år 2020.

Lärare och handledare anställs dock inom ramen för anordnandet av den fortlöpande yrkesutbildning som avses i lagstiftningen om verksamheten. Sådan verksamhet ska finansieras med en kalkylerad statsandel, inte med separat projektfinansiering. De rekryteringar som utbildningsanordnarna genomför med ovan nämnda tilläggsfinansiering och som stöder stärkandet av resurserna för undervisning och handledning är av bestående karaktär och ökar således permanent kostnaderna för ordnandet av utbildning. 

-  Den tidsbundna finansieringen leder i värsta fall till en ryckig personalpolitik. I kommunsektorn rekryteras i regel till tjänsteförhållanden som gäller till vidare, visstidsanställningar är undantag. Oförutsägbarheten och osäkerheten i finansieringen stöder inte en långsiktig personalpolitik. Finansieringen ska vara förutsägbar och beslut om den ska fattas genom ett årligt prestationsbeslut. Den finansiering som söks under verksamhetsåret stöder inte en konsekvent personalpolitik, påpekar Matti Isokallio, direktör för Satakunta utbildningssamkommun Sataedu.

- Hos utbildningsanordnarna finns såväl vilja som behov av att fokusera på kontinuiteten och stödja de studerandes olika behov med tillsvidareanställd personal som uppfyller behörighetsvillkoren. Läroanstalterna konkurrerar också om experter med det övriga arbetslivet. Visstidsanställningen och osäkerheten om framtiden påverkar naturligtvis lärarnas motivation och engagemang, vilket är förståeligt. Bland annat med beaktande av dessa omständigheter och med tanke på verksamhetens kontinuitet är de separata anslag som årligen söks inte en bra lösning, säger Päivi Saarelainen som är ordförande för nätverket av anordnare av yrkesutbildning i kommunsektorn.

Statsandelsfinansieringen för yrkesutbildning måste vara tillräcklig för att anordnarna av yrkesutbildning ska ha faktiska möjligheter att ordna utbildning i enlighet med lagstiftningen om verksamheten.

- Genomförandet av den utvidgade läroplikten medför ett eget tillägg till utmaningen. Utvidgningen av läroplikten är bestående och för att de goda målen för utvidgningen ska nås behövs det också permanent finansiering i synnerhet för att stärka undervisningen och handledningen vid sidan av beaktandet av de merkostnader som avgiftsfriheten medför, konstaterar Maarit Kallio-Savela, sakkunnig vid Kommunförbundet. 

Närmare upplysningar:
Päivi Saarelainen, tfn 0500716751
Ordförande för Kommunförbundets nätverk för anordnare av yrkesutbildning, Areena, 
Rektor för utbildningscentret Salpaus

Maarit Kallio-Savela, tfn 050 437 0045
sakkunnig inom yrkesutbildning, Kommunförbundet

Etiketter