Enkät bekräftade farhågorna kring den nordiska modellen för arbetskraftstjänster

Kommunförbundet kartlade i september den gångna sommarens erfarenheter av den nya nordiska modellen för arbetskraftstjänster och förväntningarna på den kommande reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024. Enkäten besvarades av 122 kommuner. Av dem var 57 % med i sysselsättningspolitiska kommunförsök.

Försöksverksamheten enligt den nya nordiska modellen för arbetskraftstjänster inleddes 2.5.2022.  Rentav 93 % av enkätdeltagarna sade sig ha upplevt problem med modellen. Problemen kretsar kring tre teman: tidpunkten för införandet av modellen, resurserna och schablonmässigheten.

När modellen var på remiss var det inte bara Kommunförbundet som förhöll sig kritiskt: nästan alla aktörer kritiserade tidpunkten i sina remissvar. Farhågorna i remissvaren konkretiserades under sommarens lopp, för nästan alla som besvarade enkäten kritiserade inledningstidpunkten.

Den nordiska modellen för arbetskraftstjänster slösar resurser

Den nya modellen för arbetskraftstjänster tvingar alla kunder att handla på samma sätt, vilket enligt enkäten upplevs som ett slöseri med resurser.  Lagen behöver korrigeras rejält. Men det ser ut som om inga korrigeringar hinner göras under denna regeringsperiod.

Resursfördelningen mellan kommunerna och AN-aktörerna borde dock ses över.

- Resursfördelningen är den enda kortsiktiga lösningen på regionernas problem. Behovet av att se över resurserna ökar ytterligare av att ukrainare ges möjlighet att delta i de sysselsättningspolitiska kommunförsöken, säger Jari Lindström.

Tags