Utredning: Idrottsväsendet i kommunerna har en stark strategisk inriktning – samarbete och etablerad praxis stöder aktivitet i vardagen

Kommunförbundet och Undervisnings- och kulturministeriet har sedan 2017 utsett Finlands aktivaste kommun under Idrottsgalan. En ny utredning som baserar sig på tävlingsbidragen ger en helhetsbild av idrottsväsendet i kommunerna, dess utveckling, strategiska engagemang och samarbetsnätverken.

Enligt utredningen har omfattande enhetlig och verkningsfull praxis etablerats i idrottsväsendet, särskilt inom aktiveringen av barn, ungdomar och äldre personer. Största delen av denna praxis har sitt ursprung i nationella program för främjande av motion, såsom Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, programmen I rörelse och Äldreinstitutets program Kraft i åren.

"Idrottsväsendet i kommunerna utför ett långsiktigt och sektorsövergripande arbete som syns i invånarnas vardag. Motion och idrott är en alltmer integrerad del av kommunens strategiska helhet och främjande av välfärden", säger Elsa Mantere, sakkunnig i idrotts- och ungdomsfrågor vid Kommunförbundet. 

Det strategiska engagemanget har ökat

Enligt utredningen syns främjandet av motion och idrott allt oftare i kommunernas strategier. Strategin stöds av separata program för fysisk aktivitet och mål för idrottsväsendet. 

I små kommuner sker främjandet av fysisk aktivitet via planer för motion och aktivitet, medan det i större kommuner ofta ingår i en mer omfattande kommunstrategi.

"Kommunerna har hittat sätt att förbinda sig till främjandet av motion och idrott som passar deras struktur och storlek. Det viktiga är att motion och idrott ses som ett gemensamt mål, inte bara som en fråga för idrottsväsendet”, säger Mantere.

Samarbetet är starkt men kunde ökas ytterligare mellan kommunerna

Kommunerna samarbetar mest med föreningar, organisationer och klubbar samt aktörer inom utbildning och småbarnspedagogik. Stora kommuner har i genomsnitt fler samarbetspartner än i små kommuner. Observationen förklaras av att stora städer har större samarbetsnätverk och möjligheter. 

Samarbetet är minst mellan kommuner, även om det är vanligare i medelstora kommuner. Den demografiska utvecklingen kommer förmodligen att leda till ökat samarbete särskilt mellan kommuner.

Invånarnas engagemang i främjandet av aktivitet

I många kommuner betonas involvering av invånarna samt medborgarbudget, särskilt i stora kommuner. I mindre kommuner sker det ofta mer direkt och närmare kommuninvånarna.

"Det är glädjande att se att kommuninvånarna hörs och involveras i planeringen av åtgärder för att öka aktiviteten. Det stärker samhörigheten och en aktiv livsstil i vardagen", säger Mantere.

Spridning av god praxis

Ett urval av god och fungerande praxis i de enskilda kommunerna, som inte fått spridning på nationell nivå, har nu lyfts fram och sammanställts som en bilaga till utredningen. På listan över god praxis har kommunerna möjlighet att hitta exempel på olika sätt att öka aktiviteten hos olika målgrupper. 

Läs hela utredningen: Kuntien liikuttavat käytännöt ja verkostot | Kuntaliitto.fi