Kommunkoncernerna investerade för 8,4 miljarder euro år 2025 – till stor del via koncernbolag

Kommunernas slutliga bokslut stämmer överens med de bokslutsuppskattningar som publicerades i februari. Primärkommunernas försämrade ekonomiska läge syns också i kommunkoncernernas resultat för 2025. Det framgår av Kommunförbundets färska analys av kommunkoncernernas bokslut.

Med kommunkoncern avses en ekonomisk helhet som består av primärkommunen, de samkommuner där kommunen är medlem samt koncernbolag som kommunen äger. Det finns cirka 2 500 kommunägda bolag, dvs. dotterbolag och intressebolag.

Resultatet för koncernbolagen låg i fjol totalt sett på samma nivå som året innan. Sammantaget visade koncernbolagen överskott. I likhet med tidigare år var det främst företag inom energisektorn som hade positiva resultat. De flesta av de kommunägda bolagen hade dock ett resultat nära noll.

Per sektor var det bara energibolagen som uppnådde ett tillfredsställande nettoresultat på över 5 procent och en kapitalavkastning på knappt 5 procent. Inom andra sektorer blev kommunföretagens nettoresultat under 5 procent, även om det fanns skillnader mellan enskilda företag. De kommunägda bolagens soliditetsgrad var dock i regel god, i genomsnitt cirka 40 procent.

-Kommunala bolag som verkar på en konkurrensutsatt marknad, såsom energisektorn, ska sträva efter en vinst som återspeglar sektorns risknivå, medan till exempel in house-bolag såsom stödtjänstbolag och utvecklingsbolag samt yrkeshögskolor inte är vinstdrivande, säger utvecklingschef Mikko Mehtonen.

Koncernbolagens andel av investeringarna var 40 procent

Koncernbolagens negativa kassaflöde beror särskilt på investeringsutgifterna. År 2025 gjorde kommunkoncernerna investeringar på sammanlagt cirka 8,4 miljarder euro. Investeringarna minskade bara lite jämfört med året innan.

Koncernbolagens andel av kommunkoncernernas totala investeringar var cirka 40 procent. 

-En betydande del av kommunkoncernernas investeringar gjordes via koncernbolag. När man bedömer hur bra eller dålig kommunens ekonomi är, är det viktigt att se på siffrorna för hela koncernen, till exempel den totala mängden lån och ansvar, säger Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi.

Kommunkoncernernas lånestock växte i fjol till 43 miljarder euro. Dessutom hade kommunkoncernerna enligt förhandsuppskattning hyresansvar på drygt 7 miljarder euro, så det totala beloppet av lån och hyresansvar uppgick till cirka 50 miljarder euro år 2025.

-Hela 80 procent av kommunbolagens lån hänför sig till fastighetssektorns och energibolagens investeringar, betonar Mehtonen.

Energiföretagen investerar i bland annat omställningen till ren energi. Trots det dåliga läget inom fastighetsbranschen gjordes stora investeringar också i kommunernas bostadsaktiebolag. 

Stora investeringar och den länge pågående svaga ekonomiska utvecklingen har ökat kommunkoncernernas lånestock under hela 2000-talet.

-Lånestocken har vuxit betydligt under 2000-talet. Ökningen förklaras särskilt av koncernbolagens skuldsättning. Koncernbolagens skuldsättning har ökat snabbare än primärkommunernas, och dess andel av kommunkoncernernas lånestock är redan över hälften, fortsätter Mehtonen.

Kommunkoncernernas skulder och hyresansvar i förhållande till bruttonationalprodukten ökade till cirka 18 procent av BNP. 

Kommunförbundet har i sin analys granskat Statskontorets och Statistikcentralens koncern- och företagsuppgifter för 2024 och 2025. Analysen är den första som ger en utförlig bild av kommunkoncernernas ekonomi år 2025.

Kuntien konsernitilinpäätökset 2025 (pdf)