Kvinnornas andel av kommundirektörerna ökat till en tredjedel

En tredjedel av alla kommundirektörer är kvinnor. Andelen kvinnliga kommundirektörer har ökat under de senaste årtiondena. I slutet av 1990-talet låg andelen kvinnor under 10 procent, år 2016 steg den över 20 procent och år 2022 över 30 procent.

Dessa uppgifter framkommer av Kommunförbundets färska Acta-publikation Merkityksellinen ja haastava kuntajohtajan työ (Meningsfullt, krävande och utmanande kommunalt ledarskap).

Andelen kvinnor varierar i kommuner av olika storlek. Enligt uppgifter från september 2025 finns det färre kvinnliga kommundirektörer än genomsnittet i synnerhet i kommuner med 2 000–5 000 invånare, 10 000–20 000 invånare och kommuner med mer än 50 000 invånare. I de största städerna råder fortfarande klar mansdominans bland kommundirektörerna.

Kommun- och stadsdirektörernas medelålder har stigit till 52 år, vilket är den högsta siffran sedan 2016. Nästan 40 procent av kommundirektörerna är 50–59 år gamla. Andelen direktörer över 60 år har stigit, medan andelen under 40 år inte har varit så här låg sedan 2015. 

Visstidsanställning har blivit vanligare – största delen av kommundirektörerna är fortfarande fast anställda

Kommundirektörerna arbetar i huvudsak i ordinarie tjänsteförhållanden, men andelen visstidsanställningar har ökat under de senaste åren. År 2023 var andelen visstidsanställda 12,5 procent. Visstidsanställningar är mer vanliga i städer än i kommuner, och en typisk längd på anställningen är 6–7 år.

En kommundirektör har vanligtvis haft sin roll i 6–10 år. Andelen kommundirektörer som varit verksamma i mindre än ett år eller mer än 20 år har minskat. Före tjänsten som kommundirektör kommer merparten från kommunsektorn: nästan två tredjedelar av direktörerna har jobbat inom kommunsektorn i över 10 år. Lång erfarenhet av andra delar av den offentliga eller privata sektorn är betydligt mer ovanligt, och få har arbetat inom den tredje sektorn.

Kommundirektörer är högutbildade – majoriteten har högskoleutbildning

Kommundirektörer och stadsdirektörer är nästan utan undantag högutbildade. Över 90 procent har en högre högskoleutbildning eller forskarutbildning, och nästan var tionde har avlagt en licentiat- eller doktorsexamen. 

– Utbildningsnivån har stigit tydligt under 2010-talet, vilket kan hänföras till de nuvarande kompetenskraven för kommundirektörer, konstaterar Marianne Pekola-Sjöblom, Kommunförbundets forskningschef.

Nästan hälften av kommundirektörerna har en bakgrund inom de samhälleliga utbildningsområdena. Omkring en fjärdedel har en utbildning inom handel, förvaltning eller juridik, och den tredje vanligaste utbildningsbakgrunden är en pedagogisk utbildning, men en andel på åtta procent. Andelen kommundirektörer med annan utbildningsbakgrund utgör några procent.

Kommunens invånarantal avgör lönenivån

Kommun- och stadsdirektörernas genomsnittliga månadslön uppgick till cirka 9 000 euro år 2023. Lönenivån varierade tydligt enligt kommunens storlek: i en kommun med färre än 2 000 invånare var lönen cirka 7 000 euro, och i städer med mer än 50 000 invånare var lönen cirka 14 400 euro. Löneskillnaderna kan dock också vara stora i kommuner av samma storlek.

Konkurrensen om kommundirektörstjänster är mindre än tidigare – stor omsättning de senaste åren

Antalet sökande till kommundirektörstjänster har minskat under 2000-talet.  Åren 1996–2000 var antalet sökande till en kommundirektörstjänst i genomsnitt 19, medan motsvarande siffra år 2001–2016 bara var 12. Det förekommer stora variationer i antalet sökande mellan olika år och kommuner. Variationen kan förklaras av faktorer som rör arbetets attraktionskraft, såsom lön och arbetsmarknadssituationen, men också kommunens geografiska läge, rykte och antalet andra lediga direktörsposter.

Under de senaste åren har kommundirektörernas omsättning varit betydande. År 2022 valdes 58 kommundirektörer, år 2023 sammanlagt 54, år 2024 valdes allt som allt 41 och år 2025 valdes 28. 

I cirka en tredjedel av urvalsprocesserna har kommundirektören valts enhälligt, men i två av tre val har man röstat. 

Byte av arbete och pensioneringar påskyndar omsättningen

Under de senaste åren har det skett många kommundirektörsbyten, och den vanligaste orsaken har varit att direktören övergått till en annan uppgift. Åren 2023–2025 berodde över en tredjedel av bytena på att kommundirektören gått vidare i sin karriär, antingen till en annan kommun, en annan offentlig organisation eller till den privata sektorn. Den näst vanligaste orsaken, som representerar var fjärde byte, var pensionering. Därtill sade drygt en femtedel av kommundirektörerna upp sig, antingen på eget initiativ eller på begäran av fullmäktige. Andra orsaker till bytena har varit att tjänsten varit på viss tid, ändringar i ledningsmodellerna samt olika personliga skäl.

De avgångsvederlag som grundar sig på bristande förtroende har under de senaste åren i typiska fall motsvarat en lön på sex månader, men de har varierat från 3 till 14 månader. 

Två av tre kommundirektörer bor också i den kommun som de leder.

Andelen kvinnliga kommundirektörer ökar också i övriga nordiska länder

Kommundirektörer är i allmänhet erfarna och välutbildade i alla nordiska länder. Medelåldern bland kommundirektörer är över 50, och de har i genomsnitt innehaft sin tjänst i fem år. Andelen kvinnor bland kommundirektörerna har ökat under de senaste årtiondena i samtliga av de nordiska länderna. Relativt sett finns det flest kvinnliga kommundirektörer i Sverige, 52 procent, medan Danmark har den minsta andelen, 21 procent. 

– En intressant och betydande iakttagelse är att den höga omsättningen av kommundirektörer inte bara är utmärkande för den finländska kommunsektorn, utan att den i allt högre grad syns också i de övriga nordiska länderna. Även orsakerna bakom omsättningen är desamma som hos oss i Finland, konstaterar Pekola-Sjöblom.

Dessa uppgifter framkommer av Kommunförbundets Acta-publikation Merkityksellinen ja haastava kuntajohtajan työ (Meningsfullt, krävande och utmanande kommunalt ledarskap). Publikationen innehåller en svensk resumé och kan laddas ner på Kommunförbundets webbplats.