Kommunerna har effektiviserat planläggningen och behandlingen av bygglov – ökade skyldigheter i lagstiftningen väcker oro

I sitt meddelande den 29 maj 2026 informerade branschorganisationen Kiinteistönomistajat ja rakennuttajat Rakli ry om en ny modell för uppföljning som synliggör behandlingstiderna inom detaljplanläggningen och bygglovsansökan i tio städer. Rakli bjöd in Kommunförbundet 2025 för att tillsammans med städerna medverka till utvecklingen av modellen.

Utredningen visar att kommunerna framgångsrikt har utvecklat sin planläggnings- och bygglovsverksamhet, trots att lagstiftningen har medfört ökade krav på både innehåll och processer. 

– Behandlingen av bygglov har varit mycket smidig: i genomsnitt har besluten fattats på mindre än två månader. På så vis har den nya bygglagens tre- eller sexmånaders tidsfrist för behandling till och med varit onödig. Tidsfristen har dock ökat den administrativa bördan betydligt. Det är troligt att detta leder till längre behandlingstider, säger utvecklingschefen Paula Mäenpää.

– Arbetet med detaljplaner tar i genomsnitt ett och ett halvt år. Det finns ändå stora variationer både mellan olika kommuner och inom en och samma kommun. Variationen beror framför allt på hur krävande planeringsuppdraget är, men också kommunens praxis i fråga om behandlingen av planerna i olika organ påverkar tidsåtgången, understryker utvecklingschefen Anne Jarva. 

Det viktigaste är ändå inte att kommunerna ständigt bara ska snabba upp sina processer ytterligare. 

Inom planläggningen går det utöver själva planeringsarbetet tid åt till samråd med berörda parter och till olika utredningar, vilka har ökat till följd av den förnyade lagstiftningen. Även avtalsförhandlingar med markägare och projektaktörer tar tid i anspråk.

– En lyckad växelverkan minskar både antalet anmärkningar under planprocessen och antalet besvär över godkännandebeslutet. Det är värt att lägga ner tid på beredningen, säger Pirjo Sirén, direktör för enheten Samhälle och miljö.

Lagstiftningen har inneburit fortsatt ökade krav på planläggningen, vilket begränsar kommunernas möjligheter att påskynda planläggningsprocessen. Genom att delegera beslutsfattandet kan kommunen i viss mån förkorta den tid som går åt till det administrativa arbetet.

Uppgifterna i modellen för uppföljning är inte till alla delar jämförbara eller täckande

Modellen ger bara en grov bild av handläggningstiderna för planer och bygglov.

Städerna har olika registreringspraxis, programvaror och IT-system i bygglovsprocessen, och exempelvis den tid som går åt till förhandsrådgivning och vägledning har inte räknats in. I behandlingstiderna för bygglov syns i praktiken endast den administrativa delen av arbetet.

Modellen tar inte heller hänsyn till den tid som går åt till bakgrundsarbete och förhandlingar kring planer innan det informeras att en plan blivit anhängig. 

Modellen bör vidareutvecklas i samarbete för att bli mer heltäckande och jämförbar, så att den skapar större insyn i de faktorer som påverkar och indikerar var det särskilt finns utvecklingsbehov. 

Närmare upplysningar:

Pirjo Sirén, direktör för enheten Samhälle och miljö, 050 415 6018, [email protected]

Anne Jarva, utvecklingschef, 050 573 6810, [email protected]

Paula Mäenpää, utvecklingschef, 050 472 2053, [email protected]