Språkliga rättigheter kräver resurser och digital tillgänglighet

Kommunförbundet har lämnat utlåtanden relaterande till språklagstiftningen till olika utskott i riksdagen och till Justitieministeriet.

Riksdagen utskott har behandlat regeringens språkberättelse 2025. I vårt utlåtande lyfter vi fram kommunperspektivet och främst nationalspråken men också de inhemska minoritetsspråken.

Om språkberättelsen som helhet

Kommunförbundet välkomnar språkberättelsen som en viktig utredning om nationalspråkens och övriga inhemska språks ställning. Förbundet påpekar dock att berättelsen kunde ha granskat mer ingående hur de språkliga rättigheterna förverkligas inom olika sektorer i tvåspråkiga kommuner. Kommunförbundet efterlyser också en bedömning av hur de språkliga rättigheterna uppfylls i kommunernas och välfärdsområdenas digitala tjänster – något som berättelsen inte går närmare in på, även om ett avsnitt i berättelsen granskar digitalisering.

Det går inte att automatisera all service på svenska

Kommunförbundet tar fasta på att de språkliga rättigheterna för den svenskspråkiga minoriteten inte alltid förverkligas i enlighet med lagstiftningen. Enligt 2024 års språkbarometer har den digitala servicen på svenska försämrats sedan 2020. Bristerna – som ofullständiga översättningar, en icke-fungerande servicekedja på svenska och saknade tjänster – beror ofta på resursbrist och ett enspråkigt tankesätt vid upphandling och utveckling av digitala system. Kommunförbundet föreslår att en informativ hänvisning till språklagen fogas till lagstiftningen om digitala tjänster, och betonar att tvåspråkiga system också underlättar utvecklingen av andra språkversioner.

Vad gäller användningen av artificiell intelligens och maskinöversättning konstaterar Kommunförbundet att dessa verktyg erbjuder nya möjligheter, men att kvalitetsgranskning av AI-producerade översättningar är nödvändig, särskilt i myndighetstexter.

I fråga om språklig integration och inlärning av svenska eller finska betonar Kommunförbundet kommunernas centrala roll som anordnare av integrationsutbildning inklusive språkundervisning. Förbundet stöder målet att 5–10 procent av de inflyttade ska integreras på svenska, men varnar för att nedskärningar i finansieringen och försvagade verksamhetsförutsättningar för det fria bildningsarbetet riskerar att försvåra både detta mål och tillgången till integrationsfrämjande tjänster överlag.