Erika Englund driver den lokala byabutiken Söderby-Boden på Pellinge. För henne är företagandet en livsstil och ett sätt att hålla skärgården levande året runt, med butiken som ett nav i det sociala livet.

Skärgården är minst sagt ett kärt område för många finländare. Men befolkningen i skärgården blir färre och äldre. Hur kan man således öka livskraften i området?

Den finländska skärgården är vidsträckt och därför har skärgården i Borgå och Lovisa valts ut som fokusområde för den här artikeln. Enligt Jord- och Skogsministeriet finns det fyra kategorier av skärgård: ytterskärgård, mellanskärgård och inre skärgård samt skärgårdsliknande miljöer i insjöar. I den här artikeln ligger fokus på de tre förstnämnda.

Kommuntorget har intervjuat en företagare, en föreningsordförande och representanter från Borgå respektive Lovisa stad om hur de ser på skärgården och önskar utveckla den.

Företagaren Erika Englund på ön Pellinge i Borgå skärgård driver den lokala byabutiken Söderby-Boden. Pellinge har drygt 250 fast bosatta invånare. Att vara företagare i skärgården är för henne en livsstil och ett engagemang, säger hon.

– Jag brinner för att skärgården ska förbli livskraftig året runt. Butiken är mer än en handelsplats. Den är en del av det sociala kittet här.

Mer än segel och sköna vindar. Skärgården kan bli mera livskraftig men det krävs aktiva åtgärder. Bild: John Illman.

Englund säger också att som företagare i skärgården har man mycket ansvar. Det är därför svårt att hitta tillfällen då man kan hålla ledigt.

Liksom Englund arbetar många företagare i skärgården för en livskraftig skärgård året om, alltså ett fungerande samhälle året runt – med service, skola, föreningsliv, företag och boende.

– Som företagare i skärgården måste man ha god service och även hela tiden utveckla nya tjänster.  

Men för att skärgården ska vara livskraftig måste det finnas tillräckligt med invånare. Den fast bosatta befolkningen har som bekant blivit färre och äldre. Jord- och Skogsbruksministeriet skriver i rapporten ”Lägesbild av Finlands skärgårdsområden 2024” att färre än 132 000 finländare var fast bosatta i skärgården år 2023.

Borgås befolkning växer, men på Pellinge har antalet fast bosatta blivit färre. Skolan lades ner år 2009. Englund säger att det inte finns tillräckligt med barn för att bedriva skolverksamhet på ön.

– Däremot håller vi hårt fast vid vårt eget, privatfinansierade eftis. Det är viktigt att det finns en samlingspunkt för barnen på ön.

Det sägs att försvinner skolan förvinner också allt annat från en by och därmed är en skola i skärgården central för att skapa livskraft året om. Befolkningen i skärgården kan växa genom att bevara skolor i skärgården – tröskeln sänks för barnfamiljer att flytta till området.

Inte långt från Pellinge ligger Isnäs i Lovisa skärgård med cirka 500 fast boende. Isnäs ligger på fastlandet 35 kilometer från Lovisa centrum.

Ordförande för Isnäs Ungdomsförening Yvonne Svenskberg säger att i Isnäs finns två skolor: en finsk och en svensk som tillsammans bildar ett skolcentrum. Svenskberg anser att skolorna har en stor betydelse för byns framtid.

– Ifall barnen skulle vara tvungna att åka till Lovisa centrum för att gå i lågstadiet skulle skolvägen bli mycket lång. 

Ordförande för Isnäs ungdomsförening Yvonne Svenskberg säger att Lovisa stad är intresserade av att utveckla skärgården.

Då Borgås befolkning växer är fallet det motsatta i Lovisa. Svenskberg hoppas att befolkningen i skärgården så att säga inte “dör ut”.

– Skärgården är en viktig del av Finland. Jag tror att det alltid kommer att finnas de som vill bo vid vattnet och lugnet.

Livskraftig skärgård

Englund säger att Borgå skärgård är på god väg att bli livskraftig. En livskraftig skärgård innebär exempelvis att det finns förutsättningar för näringsliv, föreningsaktivitet och ekologisk hållbarhet.   

Englund betonar att livskraften ligger i kvalitén i det som skärgården erbjuder, exempelvis lugnet och tryggheten.

– Jag tror att vi i framtiden kommer se ännu fler som gör ett aktivt val att lämna staden och välja ett annat sätt att leva. Lugnet är den nya lyxen.

Till skärgårdens styrkor hör också närheten till naturen och den starka gemenskapen bland befolkningen. Svenskberg håller med Englund och inflikar att invånarna i skärgården samarbetar i högre grad med varandra än i större städer.

– Här i skärgården känner man faktiskt sina grannar och kan fråga om hjälp då man behöver. 

Englund lyfter fram möjligheten till distansarbete. Hon ser att distansarbete medför att befolkningen i skärgården kan växa.

– Distansarbete kan också skapa nya arbetstillfällen. 

Digitaliseringen medför att allt fler är sysselsatta i arbeten som kan utföras på distans. Men för distansarbete krävs stabil elanslutning och internetuppkoppling. Uppkopplingen på Pellinge kunde förbättras, säger Englund.

Aktiva fritidsboende

Då de fast bosatta har blivit färre har däremot andelen fritidsgäster ökat. Sommarsäsongen är intensiv. Fritidsbostäderna är också alltmer moderna och många lämpar sig för åretruntboende.

Englund säger att många deltidsboende är mycket engagerade i vardagen i skärgården.

– Bland annat handlar de i butiken och deltar i evenemang. Det finns bland många en god vilja att vara en del av gemenskapen, vilket jag uppskattar.

Englund tillägger att det numera ordnas allt fler evenemang ordnas under sommaren. På Pellinge ordnas exempelvis kulturaktiviteter och konserter, exempelvis Pellinge Musikdagar.

– Jag upplever också att Pellinge som resmål har blivit större.  

Men vintern är däremot lugn. Under vintern finns det tid för planering.

Svenskberg säger att i Isnäs ordnas ett par återkommande evenemang under somrarna.

– Midsommarfesten har blivit en tradition. För byns ungdomar ordnar vi ungdomskvällar.

Isnäs Uf fyller 120 år i år. Förutom ungdomsföreningen finns även andra föreningar i byn: Isnäs Start, Föräldraföreningen för Isnäs skola, FBK och byaföreningen.

Staden stöder skärgården

Jarkko Lyytinen vid Borgå stad säger att staden ser skärgården som mycket betydelse, både som resmål för besökare och för de fast bosatta. Lyytinen anser att Borgå har populära besöksdestinationer som Emsalö och Pellinge. 

– Jag ser positivt på utvecklingen i skärgården, bland annat vad gäller turistcentret Pellinge Marina.

Han tillägger att det är främst inom den privata sektorn som arbetsplatser kan skapas. Då befolkningen är liten är det svårt att inrätta offentliga tjänster, som skola och bibliotek.

– Samtidigt är vi från stadens sida måna om att föra en god dialog med företagarna i skärgården om samarbete med staden och hur det kunde utvecklas.  

Englund anser å sin sida att Borgå stad har ett visst intresse för skärgården. Hon nämner stöd i form av till exempel sommarsedlar för arbete som utförs av ungdomar.

– Men det behövs ännu tydligare satsningar och långsiktig planering för att verkligen stärka skärgårdens livskraft. Gällande Pellinge inbringar deltidboende 22 miljoner euro varje år och därtill tillkommer fastighetskatterna. Det är en enorm resurs vi fast bosatta i skärgården ser till och värnar om.

Englund anser att staden kan ytterligare stöda företagarna i skärgården på flera sätt. Till exempel ekonomiska stöd till småföretagare – till exempel avbytarsystem eller förenklade bidrag – skulle göra stor skillnad, anser hon.

Båtplats och kommunal badstrand

I Isnäs önskar Svenskberg att kollektivtrafiken till Lovisa centrum utvecklas, strandområde med båtplats samt ramp skapas och att kommunal badstrand inrättas. Friluftsområden både till havs och på fastlandet vore också bra.

– Det finns några friluftsområden som är ute i skärgården men de är långt borta från Isnäs.

Hon säger också att Lovisa stad är intresserad av att utveckla Isnäs: det är trots allt den enda byn i skärgården med skolor och daghem.  

– Staden har exempelvis satsat på Isnäs sportplan.  

Stadsdirektören i Lovisa Tomas Björkroth säger att en ny tjänst som näringslivsdirektör kommer att inrättas inom stadens organisation under hösten. Det här stärker ytterligare samarbetet mellan staden och företagarna.

– Jag vill också att Lovisa stad för en aktiv dialog med den lokala företagarföreningen.

Han nämner att i Lovisa finns över 3 000 fritidsbostäder i skärgård. Den stora mängden fritidsbostäder bidrar till att nya och fler arbetstillfällen skapas.

– Fritidsbostäderna sysselsätter företag inom exempelvis bygg-, el och VVS-sektorn. Jag ser absolut att företag i skärgården, exempelvis i dessa branscher, har möjlighet att ytterligare växa. Fler arbetstillfällen bidrar till fler potentiella inflyttare.  

Ur en kommuns synvinkel finns det fördelar med fritidsboende

Intäkter

Fastighetsskatt och avgifter: Fritidsboenden genererar skatteintäkter även om ägarna inte är skrivna i kommunen.
Konsumtion och handel: Fritidsboendeägare handlar ofta lokalt, vilket gynnar butiker, restauranger och tjänsteföretag.
Turismrelaterade inkomster: Många fritidsboende hyr ut sina stugor, vilket ökar turismen och skapar arbetstillfällen.

Infrastruktur och service

Motiverar investeringar: Ett större befolkningsunderlag under sommaren kan motivera satsningar på vägar, kollektivtrafik och bredband.
Stärker serviceutbudet: Ökad efterfrågan kan bidra till att skolor, butiker och hälsovård hålls öppna även för fastboende.

Social och kulturell vitalitet

Nätverk och engagemang: Många fritidsboende engagerar sig i lokala föreningar och evenemang.
Kulturell mångfald: De bidrar med nya perspektiv och idéer, vilket kan berika det lokala samhället.

The post Lokala företagare svettas gärna på sommaren - fler fritidsboende skapar också arbetstillfällen appeared first on Kommuntorget.fi.