Den kommunbaserade modellen försvinner – servicen på basnivå bör tryggas

(Kommunförbundet informerar 23.3.2014) Den reform av social- och hälsovårdstjänsterna som regeringspartierna och oppositionspartierna idag kommit överens om bygger på fem vårdområden och den kommunbaserade modellen försvinner. Helhetslösningen är överraskande ur kommunernas synvinkel och kommer att förändra kommunernas roll i stor utsträckning.

– De nya social- och hälsovårdsområdena utgör mycket stora förvaltningsområden och antalet medlemskommuner i samkommunerna är stort. Sakkunskapen i områdena är viktig för att servicen ska kunna fungera i praktiken med tanke på kommuninvånarnas bästa. Tjänsterna på basnivå bör tryggas även i fortsättningen, understryker Kommunförbundets vice verkställande direktör Tuula Haatainen.

Centrala frågor fortfarande öppna

– Det omfattande politiska samförståndet är en positiv sak, men den nu föreslagna lösningen förutsätter ändå en fortsatt beredning av de flesta viktiga frågorna. Den nya organisationen måste verkligen kunna integrera primärvården, socialvården och den specialiserade sjukvården.

Styrkan hos det kommunbaserade systemet har varit sambandet mellan social- och hälsovårdstjänsterna och övriga kommunala tjänster som främjar välfärd och hälsa.

– Om det inte går att utveckla social- och primärvårdens tjänster jämbördigt finns risken att allt fungerar på den specialiserade sjukvårdens villkor, bedömer Tuula Haatainen.

– Med tanke på informationssystemen är lösningen bra.

Kommunerna har i sina utlåtanden huvudsakligen önskat samkommunsmodellen som samarbetsmodell och Kommunförbundet har i sina egna utlåtanden understrukit att social- och hälsovårdstjänster bör utgöra en tydlig helhet och förbundet har förutsatt att samkommunsmodellen ska vara en av organisationsmodellerna.

Kommunernas kunskap behövs i den fortsatta beredningen

Representanter för Kommunförbundet och kommunerna behövs i den fortsatta beredningen av reformen. Kommunförbundets styrelse har betonat att social- och hälsovårdsreformens utgångspunkt är att trygga tillgången till närservice.

– Detta bör man komma ihåg att hålla fast vid när konkreta beslut fattas om detaljer i reformen, understryker Haatainen.

Kommunförbundets styrelse har satt som mål att kommunernas rösträtt i social- och hälsovårdssamarbetet mellan kommunerna skulle stå i proportion till deras invånarantal. I den nya modellen bör detta förverkligas och man måste avstå från s.k. röstklippare.

– Staten bör också i fortsättningen i tillräckligt stor utsträckning delta i finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna via statsandelssystemet. Eftersom det är tänkt att vårdområdena ska få finansiering av kommunerna enligt kapitationsprincipen, bör statsandelarna också i framtiden gå till kommunerna, analyserar Haatainen.

Närmare upplysningar:
Tuula Haatainen, vice vd, tfn 040 334 58 13 
Tarja Myllärinen, direktör, social- och hälsovård, 050 596 98 66

Etiketter