Gymnasieutbildningen bör stärkas i samarbete mellan kommunerna

​(Kommunförbundet informerar 6.2.3014)Kommunförbundet vill skynda på reformen och utvecklingen av gymnasieutbildningen. Förbundet betonar gymnasiernas nätverkssamarbete i sitt utlåtande om målen för gymnasieutbildningen och timfördelningen i gymnasiet. En timfördelning med betoning på samhällsinriktade och naturvetenskapliga studier skulle bäst svara på de framtida utmaningarna.

– I gymnasiet läggs grunden för högskoleutbildning och kompetens. Tillgången och kvaliteten på gymnasieutbildningen är redan nu god. Alla gymnasier har gett de studerande goda möjligheter till framgångsrika studier, oberoende av om gymnasiet är beläget på landsbygden eller i en tätort eller storstad. Kommunerna har lyckats bra med utbildningsutbudet och den linjen bör man hålla fast vid och fortsättningsvis utveckla, säger vice vd Tuula Haatainen vid Kommunförbundet. 
 
Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp har berett ett förslag om de allmänna riksomfattande målen för gymnasieutbildningen och timfördelningen i gymnasiet. Kommunförbundet ställer sig i huvudsak positivt till arbetsgruppens förslag. I förslagen om timfördelning understöder Kommunförbundet grupperingen av gymnasiestudierna i större helheter, en djupare förståelse av frågor och utveckling av arbetslivfärdigheter samt ökad valfrihet för utformning av allt smidigare studievägar för att stödja möjligheterna till fortsatta studier.

– För att tillgången till en högklassig gymnasieutbildning ska tryggas krävs det fortfarande nätverkssamarbete mellan anordnarna av gymnasieutbildning, gymnasierna och deras verksamhetsställen samt samarbete med andra utbildningsnivåer, tredje sektorn och arbetslivet. Satsningar på utveckling av data- och kommunikationstekniska lösningar bör göras för att det ska gå att garantera en gymnasieutbildning av god kvalitet på lika villkor runtom i Finland. Med teknikens hjälp kan också små gymnasier erbjuda komplett utbildning nära de studerandes hem, säger Anneli Kangasvieri, direktör för Kommunförbundets undervisnings- och kulturenhet.
 
Kommunförbundet oroar sig för nivån på och bestämningsgrunderna för stats-andelsfinansieringen för gymnasieutbildningen. Om den resultatbaserade finansiering som tas upp i regeringsprogrammet blir verklighet skulle det sannolikt innebära att staten gör nedskärningar i priset per enhet för alla anordnare av gymnasieutbildning och anvisar dessa pengar till de gymnasier som gjort så kallade resultat enligt statens kriterier.

– Priset per enhet för gymnasieutbildningen är redan nu orimligt lågt. I arbetet med att revidera statsandelslagstiftningen bör man sörja för att resurserna för gymnasieutbildning också enligt den nya timfördelningen tryggas i glesbygdsområdena och i kommuner med långa avstånd, framhåller Anneli Kangasvieri. 

– Utvecklingen av gymnasieutbildningen bör inte genomföras genom statlig styrning. För att trygga de ungas utbildningsmöjligheter i hela landet bör kommunerna ha möjlighet att ordna och utveckla utbildningen. Kommunernas helhetsansvar för de ungas välfärd kan endast genomföras om kommunerna har tillgång till verktyg för att göra det, framhåller vice vd Haatainen.

För närvarande ansvarar ingen för utbildningen på andra stadiet. Kommunför-bundet har föreslagit att det i lag ska stadgas att kommunerna har helhetsan-svaret för att ordna utbildningen på andra stadiet, också gymnasieutbildningen.

Närmare upplysningar:

Tuula Haatainen, vice vd, 040 334 58 13
Anneli Kangasvieri, direktör för undervisnings- och kulturenheten, tfn 050 368 41 65
Lieselotte Eskelinen, sakkunnig i gymnasieutbildningsfrågor, tfn 040 526 93 62