Kommunernas IT-utgifter minskar

(Kommunförbundet informerar 23.4.2014) Ökningen i kommunernas IT-utgifter har under tre år varit fyra miljoner euro, och utgifterna uppgår till sammanlagt 831 miljoner euro. Då man beaktar förändringen i penningvärdet och jämför ökningen med kommunalekonomins index, har IT-utgifterna relativt sett sjunkit. Det framgår av Kommunförbundets IT-kartläggning i kommunerna.

​De strukturella förändringarna inom social- och hälsovårdssektorn syns också i IT-kostnaderna. Sjukvårdsdistriktens kostnader har ökat, medan de minskat i andra organisationer inom social- och hälsovården.

Det kom in sammanlagt 113 svar på kartläggningen om IT i kommunerna i slutet av 2013. Enkäten besvarades av 86 kommuner, vilket gav en svarsprocent på 27. Det kom in fler svar från stora kommuner än från små kommuner. Sammanlagt 27 av 112 samkommuner besvarade enkäten, och svarsprocenten för samkommunernas del var 24.

Elektronisk rekrytering och fakturering blir vanligare

Elektroniska rekryteringsprocesser har blivit betydligt vanligare i kommunerna. Närmare två av tre kommuner sköter rekryteringen på elektronisk väg. I de största städerna sköts rekryteringsprocesserna helt elektroniskt.

Faktureringsprocesserna sköts också i stor utsträckning elektroniskt i kommunerna. I alla kommuner med över 10 000 invånare finns beredskap att ta emot e-fakturor, och i alla kommuner med över 6 000 invånare cirkulerar och godkänns fakturorna endast i elektronisk form.

I fråga om e-tjänster har i synnerhet biblioteken, förvaltningen och undervisningsväsendet infört elektroniska arbetssätt.

– Det finns också enormt mycket möjligheter när det gäller utvecklingen av e-tjänster. Genom att effektivera processerna och införa elektroniska serviceprocesser kan man både förbättra servicenivån och öka produktiviteten, säger Elisa Kettunen, sakkunnig vid Kommunförbundet.

De tillfrågade såg utvecklingsmöjligheter för e-tjänster i synnerhet inom näringsliv, trafik, miljö, boende, fastigheter samt demokrati och växelverkan.

– Exempelvis kommer tjänster som baseras på användning av öppna data att öka. Tjänsterna tillhandahålls nödvändigtvis inte längre av kommunen, utan andra aktörer kan bygga sin service på data som kommunen tillhandahåller. Det blir också vanligare att invånarna upprätthåller information som gäller dem själva - till exempel uppgifter om det egna hälsotillståndet, såsom sockervärden, kan uppdateras på egen hand.

I genomsnitt två datorer per sju elever i grundskolorna

I grundskolorna finns det 2,84 datorer (stationära datorer, bärbara datorer eller surfplattor) per tio elever. Det framgår av delen i IT-kartläggningen som gäller grundskolorna.

Ännu är det inte så vanligt att eleverna använder sin egen datorutrustning i undervisningen i grundskolorna. Var tionde skola har skaffat personliga datorer för eleverna.

I många grundskolor används surfplattor och interaktiva skrivtavlor som placerats i klassrummen. Enligt kartläggningen är användningen av smarttelefoner i skolornas undervisning ännu inte så vanlig.

IT-kartläggningen som gällde grundskolorna och gymnasierna genomfördes nu för första gången. Sammanlagt 152 kommuner (Åland inte inkluderat) besvarade enkäten. Stora kommuner lämnade in mer svar än små kommuner. Svaren omfattade 61 procent av befolkningen på det finländska fastlandet. I svaren behandlas sammanlagt 1 696 grundskolor eller gymnasier, vilka representerar 57 procent av alla skolor.

Över hälften av skolorna använder en elektronisk lärmiljö

I kommuner med över 20 000 invånare använder fler än två av tre en elektronisk lärmiljö. De elektroniska lärmiljöerna används oftast för studiematerial och hemuppgifter. Med en elektronisk lärmiljö avses informations- och kommunikationsteknik som kan utnyttjas i studierna och undervisningen. Med hjälp av tekniken kan information hanteras i elektronisk form.

– Det är relativt vanligt med elektroniska lärmiljöer och samarbetssystem i grundskolorna. De utnyttjas ändå i varierande grad, betonar Kurt Torsell, sakkunnig vid Kommunförbundet.

I nio av tio kommuner används ett elektroniskt system för kommunikation mellan hem och skola. 

– Kontakten mellan lärare och föräldrar har delvis förflyttats till nätet, säger Torsell.

Kartläggningen av IT-tekniken i kommunerna och skolorna genomfördes som ett samarbete mellan Kommunförbundet och FCG Finnish Consulting Group, som hör till förbundskoncernen. Kartläggningen beviljades statsunderstöd som en del av stödet som beviljats för utvecklingen av helhetsarkitekturen inom kommunsektorn.

Närmare upplysningar:
Elisa Kettunen, sakkunnig, informationssamhället, tfn 050 372 6789
Kurt Torsell, sakkunnig, undervisning och kultur, tfn 0500 703 117 

Faktaruta: Hur kan skolornas IT-användning förbättras

  • Tillgången till och kvaliteten på elektroniska läromedel bör förbättras
  • Undervisningspersonalens kunskaper bör vara på en sådan nivå att informations- och kommunikationstekniken blir en naturlig del av undervisningen och att målen kan uppnås.
  • Antalet tillgängliga datorer bör vara tillräckligt.
  • Telekommunikationsförbindelserna bör vara fungerande och tillräckligt snabba överallt i landet.
Etiketter