Kommunernas syn på den nya lagen om elev- och studerandevård: Svårigheter att verkställa lagen

(Kommunförbundet informerar 30.6.2014) Verkställigheten av lagen om elev- och studerandevård som träder i kraft den 1 augusti innebär stora utmaningar, framgår det av Kommunförbundets enkät till kommunerna. Majoriteten av de kommuner som besvarat enkäten bedömde att det är svårt att genomföra lagens krav före den 1 augusti 2014. Det handlar om såväl kostnader, tidsplaner som problem med personaltillgång. 
 

​De kommuner som i enkäten gett en uppskattning av personalkostnaderna, beräknar att den nya lagen medför personalkostnader på sammanlagt cirka 41 miljoner euro per år. Uppskattningen gäller en tredjedel av de finländska kommunerna. Kostnadskalkylen överskrider den kalkyl som gjordes upp under lagberedningen. Enligt denna kalkyl skulle kostnaderna i hela Finland uppgå till 26,2 miljoner euro.

– De verkliga kostnaderna klarnar först när alla kommuner har hunnit göra upp planer för att inleda verksamheten och de facto inlett den. Utgående från enkäten kan det ändå antas att kostnaderna överskrider kalkylerna under beredningsskedet, säger Sini Sallinen, sakkunnig vid Kommunförbundet.

– Kommunerna har inte ekonomiska resurser att verkställa lagens krav fullt ut. Enligt kommunerna ökar pressen på att skära ner andra tjänster, exempelvis inom undervisningen, på grund av de ändringar som krävs, bedömer Sallinen.

Kommunförbundets enkät som riktades till alla finländska Fastlandskommuner genomfördes i maj och juni. Med hjälp av enkäten utreddes verkställigheten av lagen om elev- och studerandevård, som träder i kraft i augusti, liksom också kostnadseffekter och andra effekter av verkställigheten i kommunerna. Det kom in enkätsvar från 171 kommuner och svarsprocenten var 56.  

Tiden för verkställighet av lagen för knapp

Lagen om elev- och studerandevård godkändes 31.12.2013 och den träder i kraft 1.8.2014. Den strikta tidsramen för verkställigheten innebär stora svårigheter för kommunerna och läroanstalterna. Över 3 000 läroanstalter och över 800 000 elever och studerande omfattas av den nya lagen. Lagen gäller också daghem, där det ges förskoleundervisning.
 
– Det är mycket krävande för kommunfältet att genomföra de ändringar lagen kräver på åtta månader. Enligt uppgifter som framkommer i enkäten verkar det som om alla lagens krav inte kan iakttas i hela landet från början av augusti, bedömer Marja Lahtinen, tf. direktör för undervisnings- och kulturenheten vid Kommunförbundet.

En tredjedel av de kommuner som besvarade enkäten anser att verkställighetstiden är alldeles för kort. I sammanlagt 42 procent av enkätsvaren bedöms att verkställighetstiden endast i liten mån ger möjlighet att planera verksamheten och en dryg fjärdedel bedömde att tiden räcker till. 

– En övergripande planering av verksamheten och lagens verkställighet försvåras också av att en stor del av kommunerna med färre än 20 000 invånare är tvungna att ordna tjänsterna inom elev- och studerandevården genom att pussla ihop serviceutbudet av olika bitar, vilket också försämrar hanteringen av kostnaderna. Stora städer ordnar verksamhetens olika tjänster huvudsakligen i egen regi, säger Lahtinen.

Kommunerna oroade över personalens tillräcklighet

Kommunerna anser lagens mål vara relativt bra, visar enkäten. Ett hinder för verkställigheten av lagen anses ändå vara att det inte finns tillgång till tillräckligt med yrkesutbildade personer, säger Aila Puustinen-Korhonen, sakkunnig i barnskyddsfrågor vid Kommunförbundet.

– I sammanlagt 81 procent av enkätsvaren höll man med påståendet att det behövs både psykologer och ansvariga kuratorer för att stödja eleverna och de studerande, dvs. synpunkterna på uppskattningarna av behovet är liknande som i lagstiftningen. Samtidigt ansågs ändå tillgången till personal vara problematisk. Endast närmare en femtedel bedömde att tilllgången till psykologer är helt tillräcklig och något över en tredjedel bedömde att kommunen har möjlighet att få helt tillräckligt med ansvariga kuratorer, säger Puustinen-Korhonen.

– I en del av enkätsvaren sågs som en icke-önskad effekt för barnskyddet att det blir konkurrens om samma arbetskraftsresurser mellan skolan och barnskyddet, framhåller Aila Puustinen-Korhonen.

Närmare upplysningar:

Marja Lahtinen, tf. direktör för undervisnings- och kulturenheten, tfn 050 431 1887
Aila Puustinen-Korhonen, sakkunnig, barnskyddet, tfn 050 344 6884
Sini Sallinen, sakkunnig, bedömning av lagens effekter, tfn 050 464 5662