Många olösta frågor i den nya modellen för social- och hälsovården – kommunfältet berett att delta i beredningsarbetet

(Kommunförbundet informerar 24.3.2014) De gemensamma riktlinjer för reformen av social- och hälsovårdstjänsterna som regerings- och oppositionspartierna i går offentliggjorde ändrar markant kommunernas roll i tillhandahållandet av social- och hälsovårdstjänsterna. Kommunförbundet ser flera olösta frågor som staten och kommunerna tillsammans måste hitta lösningar på för att målen för reformen, dvs. stärkandet av basservicen och minskandet av skillnaderna i välfärd och hälsa, ska kunna genomföras.

​- Många av de konstitutionella problemen med den tidigare social- och hälsovårdsmodell som sänts på remiss ser ut att ha uteblivit från den nya modellen. Samtidigt väcks ändå frågan om hur det genom lagstiftning ska kunna säkerställas att kommunerna och samkommunerna fortsatt kommer att vara de producenter av social- och hälsovårdstjänster som är närmast kommuninvånarna. Det är heller inte klart vilka möjligheter för kommunalt samarbete som ges kommunerna inom serviceproduktionen, säger Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.

- Det bör också fästas vikt vid hur man med hjälp av den nya modellen bäst kan stödja de äldres förutsättningar att klara sig självständigt samt svara på de äldres servicebehov. Också frågorna kring tillgången på och tillgängligheten till närservice måste behandlas, påpekar Tuula Haatainen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

En annan utmaning i modellen är hur demokratin ska tryggas inom de fem stora social- och hälsovårdsdistrikten. Med beaktande av det rikliga lagberedningsarbete som den nya modellen för social- och hälsovården kräver verkar tidsplanen ytterst stram.

Finansieringsreformen för social- och hälsovården får inte glömmas bort

- Det väsentliga ur ett ekonomiskt perspektiv är att koppla finansieringsreformen för social- och hälsovården till en del av den fortsatta beredningen av den nya modellen. Det bör också dryftas hur den kommunala ägarstyrningen hålls stark i en situation där finansieringen kommer från kommunerna, men där verksamhetens organisation är på en samkommunsnivå och täcker ett omfattande område, säger Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

Tills vidare är det också oklart hur incitamenten för kommunerna och möjligheterna till tvärsektoriellt samarbete i förebyggande verksamhet ska tryggas. Hurdan är till exempel tredje sektorns roll i framtiden, och vilka incitament erbjuds kommunerna för att utnyttja dess resurser på lokal nivå?

Närmare upplysningar:

Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, verkställande direktör, tfn 050 364 7883

Vice verkställande direktör Timo Kietäväinen, tfn 0400 486 043

Tuula Haatainen, vice verkställande direktör, tfn 040 3345813

Etiketter